www.kvarnabo.eu

Litteraturförteckning

/källor


Borg, Nordell: historia för gymnasiet årskurs 1,2/ 1967,1968


Dannert, Lendin: Världen och vi, allmän och svensk historia för tre och fyraårig realskola/1967


Eneström, F J: Gnosjöborna. Deras hemslöjd, seder och lefnadssätt, skrock och vidskepelse m m/1912


Johansson, Malkolm: Gnosjö i gången tid /1972


Nordisk familjebok. Encyklopodi och konversationslexikon /1944


Wirsén: Historia för folkskolan /1963


Dessutom den muntliga traditionen bevarad genom släktled och för mig återberättad genom min farmor Ruth Svensson, min far Herbert Hermansson samt min faster Brita Stina Hermansson.


Dessutom berättar gården sin egen historia genom gårdspapper och bevarade handlingar.


http://www.gnosjo.se/


http://www.gnosjoindustrimuseum.se/


Fler källor anges löpande i texten

Varför jag började skriva om Kvarnabo

Jag skrev det första som en skoluppgift i historia på gymnasiet. Och där började också mitt intresse för min släkts historia.


"Temastudie i historia vt 1975, på Gärdesskolans gymnasium

Av Karin Hermansson S sv III"


Det här skolarbetet skrevs av mig när jag var tjugo år, 1975, ur en tonårings synvinkel som längtade efter att uppleva livet EFTER skolan. Det var märkliga känslor att hitta det i källaren 2009, dvs 34 år senare när jag förhoppningsvis blivit 34 år klokare också.

Jag ler när jag läser min inledning 1975 om idyll.


Idag tycker jag det var en idyll, men då verkade jag bara längta bort.


Det handlar alltså om släktgården i Gnosjö socken,Västbo Härad, Finnveden.


En bys förändring från 1700-talet till 1974,

Med några paralleller till utvecklingen i Sverige. "(Temastudie i historia vt 1975, på Gärdesskolans gymnasium, Karin Hermansson)


Uppdaterad och korrigerad

av min far Herbert Hermansson och mig, Karin Malmsten född Hermansson hösten 2009.


Det var så att jag till julen 2009 hade funderat ut att jag skulle göra en mapp med alla berättelser jag visste om vår släkt och ge mina föräldrar och syskon i julklapp. Sen har jag lovat att uppdatera. Kanske blir det här?


2014 tog jag tag i projektet "Släkthistoria" igen. Att det blev webben beror främst på att det är ett enkelt sätt att justera, för hela tiden dyker det upp nya berättelser om min släkts historia.


Tillägg 2009

Asterisk markerar vad som hänt sen 1975, alltså kommentar från 2009 och senare.


Varken då eller nu hade jag skrivit detta om jag inte hade fått ovärderlig hjälp av min faster Brita Stina Hermansson, som fått Gnosjö kommuns kulturpris för sin forskning om Gnosjö historia.



Varför en hemsida om min släkt?


Min tanke är att lägga min släkthistoria här i valda delar.


Främst för närmsta släkten som torde vara mest intresserade, men är någon mer intresserad av släkthistoria, så är du välkommen att läsa.


Jag har tänkt att bjuda på lite av varje från gångna tider, men så småningom också skriva de historierna som andra har sagt "det måste du bara skriva ner".


Bjuda på mig själv med andra ord.

Får se hur det blir med det.


Skriva gillar jag ju. Jag började min journalistutbildning redan 1976.


Efter en enormt lång startsträcka så har jag då startat en hemsida. Jag har valt att göra en hemsida och inte blogg för att lättare kunna sortera det jag skriver under olika rubriker.

På en hemsida är det lätt att ändra. Det är ett icke statiskt dokument som är lätt att korrigera och uppdatera när något "nytt" finns att berätta.


Och det är lätt för andra att bidra.


En gång gnosjöbo alltid gnosjöbo, även om jag numera övergett Västbo för Östbo härad.

Födelseadressen är mammas föräldrahem Norrebo, Gnosjö, men vid knappt fyllda tre år flyttade familjen till pappas föräldrahem Kvarnabo, Gnosjö.

Numera är adressen Åminne, Värnamo.


Karin Malmsten

karin@kvarnabo.eu

Karin Malmsten 2013. foto: clarence Hansson.

Historia är

inte bara dåtid

utan skapas

just nu.


Jag tillhör dem som tror att jag för att förstå sin omgivning, så är det viktigt att förstå sitt eget sammanhang.

Därför är det en naturlig följd att jag är intresserad av min egen historia, min hembygds historia, men också alltid varit intresserad av omvärlden. Gärna långt borta. Afrika var mitt favoritresemål under många år.


Rädsla för det främmande är förlamande och destruktivt.

En trygghet ger nyfikenhet och förståelse för det som först känns främmande,

men som med ökad kunskap ger ett mervärde och en glädje i tillvaron.



Om jag känner

mina rötter,

så är jag trygg,

öppen för andra kulturer

och andra traditioner.

Sydafrika, Swaziland, Botswana 1978

Karin Malmsten. Foto: Clarence Hansson (2013).

Delar mat. Delar fat.

Framtiden vägs.

Må tusen blommor blomma även i framtiden.

Foto: Karin Malmsten

Bär fattigdomen.

Bär på förlust av skola.

Bär sitt syskon på ryggen.

Tugela Valley. Gammalt möter nytt och samsas. Traditionell klädsel och kraftledning.