www.kvarnabo.eu

Min släkthistoria

The History of My Family

www.kvarnabo.eu


Historia är  att lära känna både sig själv,

andra och hitta ett sammanhang.


Jag har valt att göra en hemsida i stället för "papper" för att det är enkelt att korrigera. När nya uppgifter hittas så behöver texten rättas.


Uppmärksamma mig gärna på om något är fel!  karin@kvarnabo.eu

Om min fars mormorsmor

Johanna Johanesdotter, Förekull-Älmås, 1849 - 1930.


Johanna Johannesdotters

klocka från 1700-talet


En klocka med bara timvisare. Ingen minut- eller sekundvisare.


Johannas klocka har inget ekonomiskt värde. Det vet vi för den är värderad. Men den har ett känslomässigt värde som inte kan beskrivas.


För Johanns klocka med bara en visare, en timvisare, har ärvts genom släktleden och berättar en historia.


Vi är tacksamma att pappa också tyckte den hade en historia som var värd att bevaras. Och skrev en lapp. Föremålets historia är värdet.

Johannas trebenta kaffekokare i koppar.

”Denna klocka har tillhört min mormorsmor Johanna Johanesdotter, Förekull-Älmås, som ligger mellan Sonakull och Kalset. Hon levde mellan 1849-1930.

(Se Kulltorpsboken 2, sidan 269 + 298.)

Klockan är från ca 1750.”


Och pappas noteringar stämmer när vi kollar med en expert på klockor.

Han säger att det är ett s k konsullur - en klocka med enbart timvisare och lod.

Ett s.k. konsollur från 1700-talet som inte har något fodral utan hänger från den väggmonterade konsollen.

Dessa urverk har sitt ursprung i tidsskarven mellan golvur och väggur. De har förekommit i ganska stor utsträckning i både Sverige och övriga Norden.

"Tyvärr är värdet på dessa ur inte särskilt högt, i alla fall inte om man försöker sälja det," svarar experten.

Sidhänvisningen till Kulltorpsboken, ja det är där det skrivs om de torp där klockan har hängt på väggen.

Vad klockan "sett" från sin vägg.


Källa: Ur ”Kulltorpsboken II” utgiven av Kulltorps hembygdsförening 1975.  Sidan 298.


Sumphagen

ligger nära intill Urabygget, i en dalsänka intill gamla häradsvägen. Det är platsen där backstugan Sumphagen legat. Där finns ingenting kvar av stugan.

Johannes Jönsson, född 1793 och hans hustru Maria, född 1791, anlade boplatsen i slutet av artonhundratjugotalet. De kom från Gatan-Intaget. De hade fem barn.

Maria dog 1842. Johannes försörjde sig och barnen som låssmed. Förmodligen var det gevärsfaktoriet han hemarbetade åt.

På artonhundrafyrtitalet när Johannes var änkling, så smidde han och försörjde sig och barnen, så gott det gick. Men – jämmer och elände – hans smedja brann ner. Johannes spikade kvickt upp en ny smedja, men han måste ha en bälg. Det var en dyrbar grej – kostade tio riksdaler – och Johannes hade inga pengar. Han begärde anslag hos sockenstämman. Det blev blankt nej.

Vid nästa stämma låg han inne med ny ansökan och nu satte han villkor: Antingen ha hjälp med att skaffa en bälg annars fick socknen ta hand om och försörja hans fem barn.

Det var ”hårda bud” och stämman backade och beslutade att omedelbums skaffa en bälg åt Johannes.

Johannes barn kom ut i världen och klarade sig fint. För Anders gick det ”neråt”. Han blev skriven på socknen och hamnade slutligen i fattigstugan. Där dog han 1866. Johannes och hans familj var de enda som var skrivna på Sumphagen. När Johannes lämnat backstugan blev den riven.


Kommentar:  Johannes och Maria på Sumphagen  är Herbert Hermanssons mormor Clara-Matildas farföräldrar, alltså  föräldrar till Sven Johannesson som gifter sig med Johanna Johannesdotter som ägde klockan. Att Johannes Lås var utfattig och det verkligen var eländigt ser vi också genom att det i en husförhörslängd är noterat att Johannes är straffad för tjuvnad. 1849 är de fyra yngsta barnen skrivna som försvarslösa. 1859 var Johannes ensam skriven på socknen som fattighjon.

Som ung hade kanske Johannes drömmen att bli soldat. För i husförhörslängden 1811 under Ulvås i Gnosjö finns extra roteringssoldaten Johannes Lås född 30/6 1793 upptagen. Men det blev inget soldatyrke utan en fattig eländig tillvaro som änkling med många barn och låssmed.


Källa: Ur ”Kulltorpsboken II” utgiven av Kulltorps hembygdsförening 1975.

Sidan 269-270.


Förekull

är en  backstuga. Änkan Johanna Johannesdotter, född i Gnosjö 1842 och hennes barn bor där. Sven Johannesson, född på Sumphagen under Högshult 1833, och hans hustru, den ovan nämnda Johanna, blev skrivna på Förekull 1865. Stugan flyttades från Berget. Samma år som inflyttningen 1865 föddes en dotter, som fick heta Clara-Matilda och 1867 en son, som kallades Johan Malkolm. Johanna blev änka 1869.

Troligen hade hennes make, Sven, ämnat arbeta upp Förekull till ett torp – en dröm, som genom hans tidiga bortgång gick i spillror. Hans änka och de två barnen bodde kvar i backstugan och Johanna ökade ut barnantalet. Först 1876 med en pojke August som dog. 1880 med en ny pojke – som levde – och också fick heta August.

Dottern Clara-Matilda flyttade tidigt bort från backstugan. Johan Malkolm och August var kvar, men sen emigrerar båda till Norge. Johan Malkolm kommer tillbaka och blir industriidkare i Gnosjö. Hos honom lever mor Johanna sina sista år. Då står backstugan öde.

När Johanna dör blir stugan såld och flyttad till Anderstorp 1928.


Kommentar:  Johanna, som ägt klockan,  dör 1930. Clara-Matilda är Herbert Hermanssons mormor. Clara-Matilda kallas Klara, gifter sig med Johannes Nilsson, ärver klockan som sen ärvs av hennes dotter Ruth och sen av Ruths son Herbert.

Sven dör endast 36 år gammal den 10 september 1869. Sven finns noterad på flera ställen i Kulltorp. 1853 på Urabygget, 1854 i Tyngel Lillegr. När han gifter sig med Johanna så flyttar de till backstugan Förekull. Johanna bodde kvar där tills 1928 då hon flyttade till "Tre liljor" i Gnosjö där sonen Malkolm (JM Svensson) bodde. Hon dör också på Tre Liljor den 5 juli 1930, 88 år gammal.

Backstugan Förekull fanns 1862-1928. Denna familj är alltså den enda som har bott där.


Johanna Johannesdotter vid 75 års ålder 1924.

Karin Malmsten

Åminne, Värnamo

 

Karin@kvarnabo.eu

(ej länkaktiverad för att undvika spam)

Ej tillåtet kopiera innehållet i text och bilder utan att fråga.

Var vänlig uppge alltid källan.


Copyright © All Rights Reserved Karin Malmsten