www.kvarnabo.eu

De äldst kända i släkten

Arvid i Stackebo,

riksdagsman i Vasarnas riksdag.


Arvid är född någon gång mellan 1525 och 1529. Han dör

1624 i Stackebo, Gnosjö.


Han var hemmansägare, riksdagsman och nämndeman i Stackebo, Gnosjö och blev minst 95 år. Som riksdagsman för bondeståndet sitter han i Gustav Vasa och hans söners riksdag.


(Gustav Vasa eller Gustav I (tidigare Gustav Eriksson), troligen född 12 maj 1496, död 29 september 1560 , var kung av Sverige 1523–1560 och riksföreståndare 1521–1523.)


1619

Arvid är född och uppvuxen i Stackarp som låg "näst intill" Tyngels by i Kulltorp. År 1619 uppges han minnas mer än 90 år tillbaka i tiden, vilket pekar på att han är född i mitten på 1520-talet (Västbo:6 ST1619, Nr 8).


Arvid är nämndeman i Västbo häradsrätt i 46 år och är belagd som sådan åtminstone 1589. Men just 46 år nämns 1619 i tvisten om Lövö.


Tvist om Lövö i Store Mosse

År 1619 förekommer en tvist där fru Brita i Aggarp och Erik Månsson till Herrestad låtit bygga ett torpställe, Lövön, under Herrestad trots att Lövön av hävd, uppges tillhöra Västbo. I samband med denna tvist vittnar Arvid i Stackebo


26 okt 1624

nämns han också i domböckerna. Han ska då vara 95 år. Då tas hans minne i anspråk igen. Arvid i Stackebo minns i Västbo häradsrätt, Ölmestad, om skog i Dannäs. Han har passerat 90 år och närmar sig hundra.


Tyvärr har inte hittats något efternamn till Arvid, men hans son är Assar Arvidsson.


Arvids bomärke 

när han undertecknar Älvsborgs lösen.

Läs mer om Älvsborgs

lösen i riksarkivet där

bomärket finns med.

Assar Arvidsson

tjänar Karl IX som knekthövitsman i krig och är med vid bygget av Jönköpings slott

(1555–1626)



Föds 1555 i Stackebo, Gnosjö. Död i mars 1626 i Törestorp Mellangård, Kulltorp, gården som han har fått av Karl IX.

Gift med Gunnel


Knektshövitsman och nämndeman. Hemmansägare i Törestorp Mellangård.


Assar Arvidsson deltar i krigen i Ingermanland och Livland. Han deltar troligen också i slaget vid Stångebro år 1598. I egenskap av knekthövitsman är Assar Arvidsson befälhavare för en fänika. Fänikan är under hela 1500-talet den högsta enheten av fotfolk och består av uppemot 500 personer. I början av 1600-talet blir fänikorna mindre och får då benämningen kompani.


12 Okt 1604

Under en vistelse i Livland anklagas Assar Arvidsson för att ha slagit ihjäl en Peter Götarsson. Han befriar sig från denna anklagelse genom en tolvmannaed, som avläggs vid ett ting i Brödrahalla 1604-10-12 (Västbo 6, Laga ting 1604-10-12).


1610, övervakar bygget av Jönköpings slott.

Iståndsättandet av slottet i Jönköping är något Karl IX visar stort intresse. En viktig del i försvaret mot Danmark. 1610 beordras hövitsmännen Assar Arvidsson och Håkan Assmundsson av kungen att vara där.

De ska med sina knektar delta i att "fullfölja med byggningen vid Jönköpings slott". Båda hövitsmännen ska vara på plats, för att säkerställa att knektarna utför arbetet "med flit" och att de "icke någon försumlighet företager".


1611, ska leda allmogen mot dansken

får Assar Arvidsson avsked från tjänsten som hövitsman av Karl IX. Det uppges att Assar "för ålder och långelig tjänst" inte längre kan utföra sitt "ämbete".

Villkor för avsked är dock att han i den "påbegynta fejdetiden" mot danskarna, om det behövs, samlar ihop allmogen i Västbo och intilliggande härader och "det mesta honom möjligt är" hindrar danskarna.

I samband med avskedet får Assar Arvidsson "för hans långlige och trogne tjänst" under sin livstid frihet från alla årliga utlagor "vissa och ovissa" för sin gård. I det kungliga brevet förbjuds uttryckligen "fogde eller skrivare därsammanstädes som nu är eller framdeles komma kan att göra honom härpå hinder eller fång".


1612, danskarna härjar

Under kriget anfaller danskarna Jönköping, men tvingas 1612 att dra sig tillbaka längs Nissastigen under mycket svåra härjningar för befolkningen. Mer än 200 gårdar bränns. Försvaret i Västbo organiseras troligen av Assar Arvidsson.


17 januari 1613 kungligt förläningsbrev

I ett kungligt brev utfärdat av Karl IX och daterat i Värnamo 17 januari 1613 förlänas han Törestorp Mellangård, Kulltorp, genom ett brev. Detta är sannolikt en bekräftelse på den rättighet han får redan vid avskedet 1611. Assar Arvidsson får kungligt förläningsbrev på Törestorp Mellangården (Svenska Antavlor 1987 nr 102, not 35).


1613

Familjen bor 1613 i Törestorp Mellangård, Kulltorp.


1614 - 1615

Familjen bor i Målskog, Kulltorp.


1616

Familjen bor åter 1616 i Törestorp Mellangård. Familjen äger också Stackebo, Gnosjö.


1619

säljer han Stackebo, Gnosjö, till sonen Lars Assarsson.


Mars 1626

Smålands landskapshandlingar 1625:1 anges i en marginalanteckning "död 626 in Martio" i samband med att Assar Arvidsson räknas upp som en av dem som har skattefrihet.


Barn

Peder (Per) Assarsson (-1651), Källeryd

Arvid Assarsson Törestorp Mellangård, Kulltorp

Lars Assarsson ( 1580 – cirka 1665) Stackebo, Gnosjö

Filip Assarsson ( - ~1627) Målskog, Kulltorp

Elin Assarsdotter (1588-1646) Törestorp Mellangård, Kulltorp


Källor bland andra

Gölebosläkten: häradsdomaren Anders Carlsson och Maria Johansdotter : förfäder och ättlingar. Författare: Rydh, Bengt. Publikation: Huskvarna:2009

Lars Assarsson

är högt betrodd i socknen

(1580- 1664 eller 1665)


föds 1580 i Stackebo, Gnosjö, som son till Gunnel och Assar.


Hemmansägare och nämndeman i Stackebo, Gnosjö.


Lars Assarsson är ibland nämndeman vid så kallade fjärdingsting.

Lars förekommer också som undertecknare av mantalslängden, vilket innebär att han sannolikt varit kyrkans sexman.

 

Han var enligt källorna gift minst två gånger.

Med Ingegärd som dör 1649.

Han vigs med Gunnel ca 1650.

 

Cirka 1610

Familjen flyttar till Törestorp Mellangård, Kulltorp

Lars äger och brukar också halva skattehemmanet Stackebo.

 

1619

Lars köper gården Stackebo av sin far Assar 1619.

 

1634

säljer Lars Assarson och brodern Filip Assarsson en systerlott i Törestorp Mellangård till systern Elin Assarsdotter för 58 daler "gott gängse mynt". Troligtvis har dock Lars Assarsson kvar en och en halv systerlott i Törestorp Mellangård.

 

1638

Brukandet av gården var relativt omfattande. Boskapslängderna 1638 visar att där fanns 2 oxar, 10 kor, 4 kvigor, 6 gamla o 12 unga får, 1 risbit, 6 gamla o 14 unga getter,1 gammalt svin. Utsädet var 5 tunnor.

 

1640 

bor han återigen i Stackebo, Gnosjö.

 

1656

Lars Assarsson säljer gården 1656 till sonen Jöns Larsson.

 

1664

Vid höstetinget 1664 begär Lars Assarsson tillsammans med kyrkoherden Bergerus Colliander i Åsenhöga att hejderidaren eller skogvaktaren och några nämndemän skall besiktiga några "skadliga" ekar i deras åker. Ekar var kronans och fick inte tas ned hur som helst.

 

1665

anges Lars som död i höstetinget 1665 (Västbo AI:4). Han dör alltså 1664 eller 1665.

 

Lars syskon heter

Peder (Per) Assarsson (-1651), Källeryd

Arvid Assarsson Törestorp Mellangård, Kulltorp

Filip Assarsson ( - ~1627) Målskog, Kulltorp

Elin Assarsdotter (1588-1646) Törestorp Mellangård, Kulltorp

 

Källor bland andra

Källor Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:10 (1659-1665), Bild 810 (AID: v190286.b810, NAD: SE/GHA/90102) Gölebosläkten: häradsdomaren Anders Carlsson och Maria Johansdotter : förfäder och ättlingar. Författare:Rydh, Bengt Publikation:Huskvarna 2009

Jöns Larsson

(1610–1677 eller 1678).


Lars Assarssons son Jöns Larsson blir glasmästare, nämndeman och riksdagsman 


Mer info kommer

FAKTARUTA

Vasaättens kungar och drottning


Gustav Eriksson (Gustav Vasa, Gustav I), kung av Sverige 1523–1560.

Erik XIV, kung av Sverige 1560–1568, son till Gustav Vasa.


Johan III, kung av Sverige 1568–1592, son till Gustav Vasa.


Sigismund, kung av Polen och storfurste av Litauen 1587–1632, kung av Sverige 1592–1599, son till Johan III.


Karl IX, kung av Sverige 1604–1611 (riksföreståndare från 1599), son till Gustav Vasa.


Gustav II Adolf, kung av Sverige 1611–1632, son till Karl IX.


Kristina, regerande drottning av Sverige 1632–1654 (myndig 1644), dotter till Gustav II Adolf.

FAKTARUTA

Slaget vid Stångebro

utkämpades vid Stångebro

i Sankt Lars socken strax utanför Linköping den 25 september 1598 mellan hertig Karl (sedermera Karl IX), och Sigismund, kung av Sverige och Polen. Hertig Karl segrade och kunde därmed i praktiken avgöra kriget mot Sigismund.


Slaget är känt för att vara den sista inbördesstriden och religionsstriden på svensk mark. På ena sidan stod de svenska protestanterna, under ledning av hertig Karl, och på den andra sidan stod de svenska katolikerna, anförda av den svenske kungen Sigismund, även om de senast nämnda styrkorna hade stora inslag av utländska soldater.


Kung Sigismund var dessutom hertig Karls brorson samt att det fanns medlemmar ur samma familj på båda sidorna.

Källa: Wikipedia.

FAKTARUTA

Sexman/

rotemästare

Förr i tiden en av (ursprungligen) sex förtroendevalda ordningsmän i en socken som hade ansvar för att sockenstämmans fattade beslut verkställdes.

De ansvarade även för underhållet av kyrkobyggnaderna och prästgårdarna, samt för att vara prästerna behjälpliga i diverse ärenden. Sexmannen är också ledamot av sockenrätten, samt kontrollant vid kyrkvärdarnas redogörelser, och dylikt.


Sexmännen utsågs av sockenstämman, och för att bli vald till sexman krävdes att man hade en betrodd ställning i sin hemsocken. Ursprungligen hade sexmännen uppsikt över kyrkans tionde. Ämbetet upphörde år 1862, vid införandet av kommunallagarna.


(Källa: Wikirötter länk https://wiki.rotter.se/index.php/Sexman