Assar Arvidsson

(1555–1626)

Föds 1555 i Stackebo, Gnosjö. Död i mars 1626 i Törestorp Mellangård, Kulltorp, gården som han har fått av Karl IX.

Gift med Gunnel

Knektshövitsman och nämndeman. Hemmansägare i Törestorp Mellangård.

Assar Arvidsson deltar i krigen i Ingermanland och Livland. Han deltar troligen också i slaget vid Stångebro år 1598. I egenskap av knekthövitsman är Assar Arvidsson befälhavare för en fänika. Fänikan är under hela 1500-talet den högsta enheten av fotfolk och består av uppemot 500 personer. I början av 1600-talet blir fänikorna mindre och får då benämningen kompani.

12 Okt 1604

Under en vistelse i Livland anklagas Assar Arvidsson för att ha slagit ihjäl en Peter Götarsson. Han befriar sig från denna anklagelse genom en tolvmannaed, som avläggs vid ett ting i Brödrahalla 1604-10-12 (Västbo 6, Laga ting 1604-10-12).

1610, övervakar bygget av Jönköpings slott.

Iståndsättandet av slottet i Jönköping är något Karl IX visar stort intresse. En viktig del i försvaret mot Danmark. 1610 beordras hövitsmännen Assar Arvidsson och Håkan Assmundsson av kungen att vara där.

De ska med sina knektar delta i att "fullfölja med byggningen vid Jönköpings slott". Båda hövitsmännen ska vara på plats, för att säkerställa att knektarna utför arbetet "med flit" och att de "icke någon försumlighet företager".

1611, ska leda allmogen mot dansken

får Assar Arvidsson avsked från tjänsten som hövitsman av Karl IX. Det uppges att Assar "för ålder och långelig tjänst" inte längre kan utföra sitt "ämbete".

Villkor för avsked är dock att han i den "påbegynta fejdetiden" mot danskarna, om det behövs, samlar ihop allmogen i Västbo och intilliggande härader och "det mesta honom möjligt är" hindrar danskarna.

I samband med avskedet får Assar Arvidsson "för hans långlige och trogne tjänst" under sin livstid frihet från alla årliga utlagor "vissa och ovissa" för sin gård. I det kungliga brevet förbjuds uttryckligen "fogde eller skrivare därsammanstädes som nu är eller framdeles komma kan att göra honom härpå hinder eller fång".

1612, danskarna härjar

Under kriget anfaller danskarna Jönköping, men tvingas 1612 att dra sig tillbaka längs Nissastigen under mycket svåra härjningar för befolkningen. Mer än 200 gårdar bränns. Försvaret i Västbo organiseras troligen av Assar Arvidsson.

17 januari 1613 kungligt förläningsbrev

I ett kungligt brev utfärdat av Karl IX och daterat i Värnamo 17 januari 1613 förlänas han Törestorp Mellangård, Kulltorp, genom ett brev. Detta är sannolikt en bekräftelse på den rättighet han får redan vid avskedet 1611. Assar Arvidsson får kungligt förläningsbrev på Törestorp Mellangården (Svenska Antavlor 1987 nr 102, not 35).

1613

Familjen bor 1613 i Törestorp Mellangård, Kulltorp.

1614 - 1615

Familjen bor i Målskog, Kulltorp.

1616

Familjen bor åter 1616 i Törestorp Mellangård. Familjen äger också Stackebo, Gnosjö.

1619

säljer han Stackebo, Gnosjö, till sonen Lars Assarsson.

Mars 1626

Smålands landskapshandlingar 1625:1 anges i en marginalanteckning "död 626 in Martio" i samband med att Assar Arvidsson räknas upp som en av dem som har skattefrihet.

Barn

Peder (Per) Assarsson (-1651), Källeryd

Arvid Assarsson Törestorp Mellangård, Kulltorp

Lars Assarsson ( 1580 – cirka 1665) Stackebo, Gnosjö

Filip Assarsson ( - ~1627) Målskog, Kulltorp

Elin Assarsdotter (1588-1646) Törestorp Mellangård, Kulltorp

Källor bland andra

Gölebosläkten: häradsdomaren Anders Carlsson och Maria Johansdotter : förfäder och ättlingar. Författare: Rydh, Bengt. Publikation: Huskvarna:2009

Lars Assarsson

Mer info kommer

Jöns Larsson

Mer info kommer

FAKTARUTA

Vasaättens kungar och drottning

Gustav Eriksson (Gustav Vasa, Gustav I), kung av Sverige 1523–1560.

Erik XIV, kung av Sverige 1560–1568, son till Gustav Vasa.

Johan III, kung av Sverige 1568–1592, son till Gustav Vasa.

Sigismund, kung av Polen och storfurste av Litauen 1587–1632, kung av Sverige 1592–1599, son till Johan III.

Karl IX, kung av Sverige 1604–1611 (riksföreståndare från 1599), son till Gustav Vasa.

Gustav II Adolf, kung av Sverige 1611–1632, son till Karl IX.

Kristina, regerande drottning av Sverige 1632–1654 (myndig 1644), dotter till Gustav II Adolf.

FAKTARUTA

Slaget vid Stångebro

utkämpades vid Stångebro

i Sankt Lars socken strax utanför Linköping den 25 september 1598 mellan hertig Karl (sedermera Karl IX), och Sigismund, kung av Sverige och Polen. Hertig Karl segrade och kunde därmed i praktiken avgöra kriget mot Sigismund.

Slaget är känt för att vara den sista inbördesstriden och religionsstriden på svensk mark. På ena sidan stod de svenska protestanterna, under ledning av hertig Karl, och på den andra sidan stod de svenska katolikerna, anförda av den svenske kungen Sigismund, även om de senast nämnda styrkorna hade stora inslag av utländska soldater.

Kung Sigismund var dessutom hertig Karls brorson samt att det fanns medlemmar ur samma familj på båda sidorna.

Källa: Wikipedia.