www.kvarnabo.eu

Min släkthistoria

The History of My Family

www.kvarnabo.eu


Historia är  att lära känna både sig själv,

andra och hitta ett sammanhang.


Jag har valt att göra en hemsida i stället för "papper" för att det är enkelt att korrigera. När nya uppgifter hittas så behöver texten rättas.


Uppmärksamma mig gärna på om något är fel!  karin@kvarnabo.eu


"Av sorg dör ingen",

sa Stina i Kvarnabo.


Sju personer i Kvarnabo dör på tre veckor av rödsoten.

Hon var en kvinna som blev oerhört hårt prövad av livet.

Hennes man, far och alla fem barnen dör alla inom tre veckor.


När Birgitta Johannesson, hembygdsforskare i Gnosjö, fick i uppdrag att föreslå historiska kvinnor, när Gnosjö kultur- och fritidsnämnd hösten 2009 skulle namnge gator på nya bostadsområdet Vinkåsen, så skrev hon så här om Stina:


- Stina var barnmorska, jordemor, och ofta anlitad. Hon lär också ha sagt att ”Av sorg dör ingen”.


Det blev nu ingen namngiven gata på Vinkåsen efter Stina i Kvarnabo. Själva uttrycket "Av sorg dör ingen" var det farmor som berättade.


Granngården

Kvarnabo var från början en gård men nu finns två gårdar, sen två bröder för länge sedan delade på Kvarnabo. Olof Nilsson blev den siste i min släkt att äga "andra halvan" av Kvarnabo. Hans änka gifte om sig och fick bland andra dottern Stina. Hon i sin tur blev den som sålde till familjen Kvarnvik som jag inte är släkt med.


Stina Larsdotter

(29 september 1814 – 13 februari 1903, på sitt 89 år)

gifte sig 28 maj 1835 med

Johannes Josefsson

(19 sept 1807 – 5 okt 1857). De fick fem barn.


Sex kistor bars från Kvarnabo

Sen inträffade en katastrof i Stinas liv 1857. Det gick en rödsotsepidemi genom bygderna.

16 september dog hennes far Lars Jonasson, 78 år, på Jönköpings lasarett (begravd den 17 september).


Sedan dog alla fem barnen den 21, 22, 23, 24 och 25 september.

Den 5 oktober dog också hennes man Johannes. Alltså dog sju personer i hushållet i rödsoten inom knappt tre veckor.  Hennes barn begravdes alla fem den 26 september.


De dog:

21/9. Clara johannesdotter 13 år

22/9 gos. Sven Peter Johannesson 6 år

23/9 drängen Johan Johannesson 21 år

24/9 fl. Johanna Johannesdotter 19 år

25/9 gos. Lorentz Johannesson 9 år

5/10 död, 8/10 begravd, maken Johannes Josefsson 50 år


Farmor har berättat om hur ”De gamle” brukade säga att det var allt en sorgens dag i Kvarnabo när sex kistor fick bäras därifrån samtidigt. (Fadern dog ju i Jönköping.)


Gifter om sig

Den 30 okt 1858, dvs när sorgeåret passerat, så gifter Stina om sig med äldsta dotterns fästman Johan Johannesson

(född 1825 i Dye Västergård Reftele).

De tog som fosterbarn 1868 barnhusflickan 6-åriga Edla Ekblom. Edla emigrerade 11/4 1881 till Amerika.

 

Farmor Ruth Svensson har berättat om hur hon minns Stina som en gammal, böjd, liten gumma, som bodde på undantag i en liten stuga i Kvarnabo.

Stina och Johan sålde gården 1890. Stina överlever även sin andre make med nästan fyra år. Johan dör den 6 september 1899.



Rödsoten/dysenteri


Under år 1857 kom den s k rödsoten till Gnosjö socken. Den härjade svårt.

I Gnosjö dog inte mindre än 57 personer, därav 53 under månaderna september (37) och oktober (16). Det var en stor dödlighetsprocent av Gnosjös då 800 sockenbor, dvs ca 14 – 15 %.


Rödsot beskrivs som en dysenterisjukdom i Nordisk Familjebok. Den har vid ett flertal tillfällen rasat över Sverige bl a då under perioden 1852-59. På den tiden fanns inga botemedel, men idag kan rödsot i regel botas.


Nordisk Familjebok: ”Först är tarmens yta betäckt med beläggningar, vilka senare skorpvandlas, varefter substansförluster uppträda; även djupa sår i tarmen kunna bildas…

Avföringarna förlora snart sitt vanliga utseende, små mängder slem, blod och serös vätska uttömmas med täta mellanrum under smärtsamma trängningar. Påfallande hastigt uttömmas den sjukes krafter och förändras hans utseende… I detta stadium äro avföringarna fruktansvärt stinkande.”


Mangårdsbyggnade Kvarnabo 1:2

Foto: Malkolm Johansson 1929

Stina Larsdotter och Johannes Josefsson byggde mangårdsbbyggnaden 1854.

1934 revs huset, timret återanvändes i det hus Emma och Severus byggde på samma plats. Under byggtiden bodde de i mina farföräldrars hus, eftersom Rut och Herman Svensson flyttat till Käringagärde.

Granngården

Kvarnabo 1:2 (nutida beteckning)


Nils Svensson (1724-1794) var gift med Anna Olofsdotter, fyra söner. Den näst yngste, Olof, blev kvar på gården.


Olof Nilsson (1763-1806) gift med Ingrid Danielsdotter från Bondarp. Efter Olofs död gifte

Ingrid Danielsdotter (1774-1849) om sig med Lars Jonasson (1779 - 18 september 1857) från Hädinge. Om honom berättas det att han kom roende över Kävsjön (nu Store mosse) när han flyttade till Kvarnabo. De fick fyra barn och utav dem stannade den yngsta dottern Stina Larsdotter kvar på gården.


Änkan Stina Larsdotter sålde gården till Johan Svensson (16/9 1842-1/5 1891) och Eva-Maria Johannesdotter (9/10 1845 – 23/9 1915).

De hade tre barn varav den äldste, Severus Johansson och hans hustru Emma, tog över gården. Deras son Gunnar, som tillsammans med sina bröder tog sig namnet Kvarnvik, tog över gården. Gift med Eira. Deras son Lars Kvarnvik och hustru Ulrika äger nu gården i Kvarnabo.


Stinas och min smörskål.

Den här träskålen gjorde Stina Larsdotter smör i. Jag fick den av min mormor Hillevi för hon tyckte att den skulle tillbaks till Kvarnabo och mig som är äldst i den generationen. Hon hade fått den genom arv från morfars Gunnars släkt. Stina var syster med min mamma Sigrids farfarsfar Johannes Larsson.


Stinas smörskål fick jag för över fyrtio år sen av min mormor, eftersom jag är den äldsta i den  generationen. För mig är den en släktklenod.

Stinas ekskåp

Stinas ekskåp.

Mamma Sigrid fick den genom arv från morfars Gunnars släkt. Stina var syster med min mamma Sigrids farfarsfar Johannes Larsson.

Nu har vi bestämt att skåpet ska "följa gården" och finns hos min yngste bror

Edla Ekblom

emigrerade till Amerika som 18-åring. Jag har genom åren funderat över varför hon som så ung lämnade sina fosterföräldrar, Stina och Johan. Den Stina som förlorade sin far, sina fem barn och sin man mellan den 16 september och 5 oktober 1857 i rödsot. De måste ju ha blivit väldigt ensamma när tonåriga fosterdottern lämnade henne och for till Amerika.


De tog Edla Ekblom som fosterbarn 1868 när Edla var 6 år.


Barnhemsbarnet EDLA Fredrika Ekblom föddes 23 augusti 1862 i Maria Magdalena församling, Stockholm. Hennes mor var ogift och ”aflider” 1867. Edla finns registrerad på Allmänna barnhuset i Stockholm. Där kan man se att hon 8 augusti 1867 som femåring kom till barnhuset på remiss från Poliskammaren.

Som fem-åring överlämnades hon först till en jernarbetare men återlämnades till barnhuset.


Den 28 april 1868, dvs ca åtta månader efter att hon första gången kom till barnhuset, så står det att hon utlämnades till Hemmansägaren Johan Johansson fråni Qvarnabo i Kulltorps församling af Wexio stift.

Kvarnabo har mig veterligen tillhört Gnosjö församling, men de skrev väl fel.


Edla utvandrade från Gnosjö socken den 11 april 1881, det år hon skulle fylla 19 år.

Hon reste från Göteborg den 29 april med fartyget Marsdin och destinationen var Chicago.

Hon reste tillsammans med sex Kävsjöbor enligt emigrantlistan.

Andersson, Johs, Kävsjö

Kajsa

Wilhelmina

Ida

Victor

Ekblom, Edla

Nilsdotter, Thilda


I London bytte de skepp till ”Elysia” och anlände till New York den 25 maj 1881, så resan tog alltså nästan nio veckor mellan Göteborg och New York med skeppsbyte i London.


Vad hände sen med Edla?



Karin Malmsten

Åminne, Värnamo

 

Karin@kvarnabo.eu

(ej länkaktiverad för att undvika spam)

Ej tillåtet kopiera innehållet i text och bilder utan att fråga.

Var vänlig uppge alltid källan.


Copyright © All Rights Reserved Karin Malmsten