www.kvarnabo.eu

Min släkthistoria

The History of My Family

www.kvarnabo.eu


Historia är  att lära känna både sig själv,

andra och hitta ett sammanhang.


Jag har valt att göra en hemsida i stället för "papper" för att det är enkelt att korrigera. När nya uppgifter hittas så behöver texten rättas.


Uppmärksamma mig gärna på om något är fel!  karin@kvarnabo.eu

Släktträff USA

June 2014, släktträff i Plymouth, Minneapolis.

Hur vi upptäckte våra amerikanska släktingar i vår generation.

När min morfars syster Lisa/Elisabeth dog 1976, så upptäckte min mamma Sigrid att där fanns en brevväxling med amerikanska släktingar – på svenska. Så min mamma skrev, på svenska, till morfars kusin Maimee Nelson och berättade att hennes kusin Lisa Svensson hade dött.


Jag hade aldrig hört talas om en amerikansk släktgren och jag var ju i alla fall 22 år gammal.


Så startade en brevväxling mellan min mamma Sigrid och hennes pappas kusin Maimee.


Ingen kunde väl då föreställa sig att vi skulle börja besöka varandra, ringa varandra, skriva brev och få en kontakt efter många år. Att vi skulle upptäcka en helt ny gren av släkten – fast i USA.


Maimee var inte född när hennes föräldrar emigrerade till USA. Hon var nr 2 av 5 syskon, men alla uppnådde inte vuxen ålder. I hemmet pratades svenska och Maimee kunde skriva svenska. Det var fascinerande att läsa breven från Maimee till Sigrid, för de var skrivna på en ålderdomlig svenska.


Maimee på Sverigebesök

Maimee hade en dröm att en gång få se Sverige igen. I mars 1977, 81 år gammal, mitt i en av de största översvämningar som varit i Värnamotrakten, kom hon och bodde i Kvarnabo tillsammans med sin dotter Doris.


Särskilt översvämmat var det i Fänestadstrakten där det också fanns ättlingar till samma förfäder. De bodde i Kvarnabo hos mina föräldrar Sigrid och Herbert Hermansson i ca två veckor. De besökte kyrkogårdar, platser där hus stått som Maimee hade hört talas om, fick träffa sysslingar till Doris dvs Maimees barn, för ingen fanns kvar i Maimees generation. Hon var den sista. Det blev också besök på emigrantmuséet i Växjö och på glasbruk. Men mest umgicks de med släkten och Maimee var tolk.


Min mamma Sigrid hade blivit intresserad av att i alla fall lära sig några ord engelska så ibland stacks det in lite engelska ord, för mamma hade gått kvällskurs i engelska inför besöket från släkten i USA. För att förstå humorn i den här händelsen så behöver man veta att ”pigg” på svenska betyder ”fit as a fiddle” Den roligaste språkhistorien var nog när min mamma sa till Maimee:

”Oh, you are so pigg! (She meant You are so spirited and alert!)

Then laughed Maimee so she cried and said:

“Sigrid, Sigrid, du säger jag är en gris!” (Sigrid you are telling me that I’m a pig!”


Språkbarriärer är överdrivet

Men på ett sätt har den historien visat att språkbarriärer går att överbrygga och nu känns det inte längre som ett problem för den yngre generationen pratar ju engelska. Alla amerikanska släktingar på besök har bott i mitt föräldrahem i Kvarnabo tillsammans med mina föräldrar som aldrig lärt sig ett ord engelska i skolan. Och ingen amerikan på besök, förutom Maimee, har kunnat säga mer än t ex tack, lingonmos, smorgasbord och kottbullar, på svenska. Men det har inte varit några problem.


1977 var första kontakten öga mot öga sen den släktgrenen emigrerade. Det fanns många släktingar i både USA och Sverige som inte visste om varandra. Sen har det blivit många kontakter genom åren.


Släktnärhet

Det har också upptäckts att ”third cousins”, bryllingar i Sverige och USA har fått samma namn, utan att någon vetat om varandra. T ex heter Sigrids syssling Curtis dotter Karen och är journalist/imformatör. Och jag heter Karin och är journalist. Vi är alltså tremänningar/bryllingar. Hennes bror heter Steven och min kusin heter Stefan.


Det underliga är också att vi förmodligen vet bättre vad sysslingar och bryllingar heter i

USA än vad de heter som vi är lika mycket, eller lika lite, släkt med i Sverige.


I alla fall känslomässigt är vi mer släkt med sysslingarna och bryllingarna i USA än i Sverige.


Det beror förmodligen på att släkten i USA är så måna om att hålla kontakten och säger kusin/cousin där vi säger syssling eller brylling. De känns nära även om de bor på andra sidan Atlanten.


Amerikaner och svenska matvanor

Det bjuds alltid på för dem välkänd mat när de

besöker Sverige. Det vankas lingon, köttbullar

och sill t ex. Vi har förstått att det också tillhör

deras tradition att ha just sådan mat på sitt

julbord. Där hänger svenska traditioner kvar. För att inte tala om att det bjuds på den urtypiska smörgåstårtan som tas emot med blandade känslor.


Men t ex lingonmos använder de inte som vi.

Vi äter det som smaksättare till t ex köttbullar

och kött. Jag har sett dem lägga det som

marmelad på brödet till frukost. Det skulle vi

nog aldrig kunna tänka oss, men var och en blir salig på sin fason.


Brev, telefon och facebook

Det har känts som ett nära och kärt utbyte släktgrenarna emellan när vi har mötts. Det är alltid lika roligt när Curtis och Ellen ringer och jag sen får ringa mamma för att berätta och hälsa. Ofta när vi firat julafton eller födelsedag har de ringt till Kvarnabo. Då pratar mamma svenska och de engelska och jag försöker översätta emellan.


Troget kommer brev från USA som jag läser och översätter åt mamma. Och många brev har jag skrivit på engelska som mamma dikterat på svenska, som sen har skickats till USA.


Sen har ju sociala forum som t ex facebook, och inte minst epost, underlättat kontakterna mellan Sverige och USA.


Det är fantastiskt att språkbarriärer inte behöver vara barriärer när viljan finns.

Vi upplever verkligen att vi är släkt.



Lasse Sigrid
Bob Engstrom

De är lika gamla, sysslingar, har aldrig träffats, men när vi alla träffat någon av dem, så konstaterar vi bara:

De är otroligt lika varandra!


Bob Engstrom, Minneapolis, och Lasse Gunnarsson, Gnosjö.


Though they have never met, they are second cousins and two look alikes. When they are talking, moving... it is fascinating.

Engstrom

Nelson

Lindgren

Celarier

Dai

Svensson

Hermansson

Gunnarsson

Malmsten

Lidskog

Larsliden

Lindh

Moberg

- alla är vi släkt

släktträff Kvarnabo

Family Reunion in September 1997 in Kvarnabo

Bertil Lorentsson, Gunnar Lorentsson, Lars Gunnarsson, Clayton Lindgren

Thore Svensson, Per-Åke Hermansson, Rune Svensson, Ella-Britt Gunnarsson

             Märta Svensson, Karin Hermansson, Karin Malmsten, Monica Robertsson

Curt Nelson, Ellen Nelsson, Stig Svensson, Runa Svensson, Sigrid Hermansson, Lennart Lundberg, Margit Lundberg, Vivianne Lorentsson, Emmy Lou Lindgren, Marianne Svensson

Ida Malmsten, Fred Malmsten, Josef Malmsten, Ewa Malmsten


How we discovered our American relatives

in our generation.


When my grandfather's sister Lisa/Elisabeth died in 1976, my mother Sigrid discovered that there was a correspondence with US relatives - in Swedish. So my mother wrote, in Swedish, to grandfather's cousin Maimee Nelson and told  that her cousin Lisa Svensson had died.

I had never heard of an American branch of the family and I was, after all, 22 years old.


So began a correspondence between my mother Sigrid and her father's cousin Maimee.

 

Surely no one could then imagine that we could start visiting each other, call each other, write letters and get a contact through the years. We would discover a whole new branch of the family - but in the United States.


Maimee was not born when her parents emigrated to the United States. She was No. 2 out of 5 siblings, but all did not reach adulthood. In the home, they talked Swedish and Maimee could write Swedish. It was fascinating to read the letters from Maimee to Sigrid, for they were written in an archaic swedish.


Maimee visiting Sweden

Maimee had a dream to get to see Sweden.

In March 1977, 81 years old, in the middle of one of the largest floods we have had in the Värnamo region, she came and lived in Kvarnabo with her daughter Doris.

 

Especially flooded was it in Fänestad where also descendants of the same ancestors lived. They lived in Kvarnabo with my parents Sigrid and Herbert Hermansson in about two weeks. They visited cemeteries, places where the house stood as Maimee had heard of, got to meet second cousins ​​to Doris, for there was none left in Maimees generation. She was the last. There was also visits to the Emigrant Museum in Växjö and glassworks. But mostly they socialized with the family and Maimee was prompt.

 

My mother Sigrid had become interested in to learn a few words of English so sometimes it stacks up some English words, the mother had gone evening course in English for preparing the visit from relatives in the United States. To understand the humor in this event, you need to know that "pigg" in Swedish means "fit as a fiddle". The funniest language story was when my mom told Maimee:


”Oh, you are so pigg! (She meant You are so spirited and alert!)

Then laughed Maimee so she cried and said:

“Sigrid, Sigrid, du säger jag är en gris!” (Sigrid you are telling me that I’m a pig!”


Language barriers are excessive

But in a way, the history has shown that language barriers can be overcome and now feels it is no longer a problem for the younger generation speaks the English language. All American relatives visit have lived in my parents' home in Kvarnabo with my parents who never learned a word of English in school. And no American visit, except Maimee, has been able to say more than, say thanks, lingonmos, smorgasbord and meatballs, in Swedish. But there has not been any problems.


1977 was the first contact face to face since the family branch emigrated. There were many relatives in the US and Sweden who did not know about each other. Then there have been many contacts over the years.


Closeness

It has also been discovered that third cousins, "bryllingar" or "halvkusiner"/"half cousins" in Sweden and the United States have had the same name, though no one knew about each other.

For example, is Sigrid's second cousin Curtis's daughter Karen a journalist / infromation officer. And my name is Karin and journalist. So we are third cousins. Her brother is named Steven and my cousin is named Stefan.

 

The odd thing is that we probably know better what second cousins and third cousins are named in US than in Sweden.

In all cases, emotionally we are more related to third cousins in the US than in Sweden.

It is probably because the family in the United States is so keen to keep in touch and say cousin where we say a second cousin or third cousin. They feel close even though they live on the other side of the Atlantic.

 

Americans and Swedish food habits

It is offered always for those well-known food when they are visiting Sweden. There's lingonberry, meatballs and herring examples. We understand that it also belongs their tradition to have the right kind of food in their

Christmas. There hangs Swedish traditions remain. Not to mention that they are offered "smörgåstårta" received with mixed feelings.

 

But eg lingonmos they do not use as we do.

We eat it as a flavoring for example meatballs

and meat. I have seen them add it as

jam on bread for breakfast. We would

never could imagine, but each one will be blessed in his own way.


Letters, phone and facebook

It has really been close and dear to met. It's always fun when Curtis and Ellen are calling and then I get to call my mom to tell and give regards. Often when we have celebrated Christmas or birthday, they have phoned Kvarnabo. When talking mom is talking Swedish and they English and I try to translate between.

 

When letters arrives from the US I read and translate for mother. And many letters I have written in English as mother dictated in Swedish, which is then sent to the United States.

 

Then there's the social forums such as Facebook, and even email has facilitated contacts between Sweden and the USA.


It's amazing that language barriers need not be barriers when the will is there.

We feel very much that we're related.


Släktbesök


Mars 1977

Maimee Nelson, Christine, North Dakota och hennes dotter Doris Celarier, Washington DC besöker Sverige.


Juni 1981

Maimees son Curtis E Nelson, hans fru Ellen, Blue Earth, Minnesota och deras goda vänner Roy och Jean Yeager, Blue Earth, Minnesota besöker Sverige.


Juli 1983

Arnold Hermansson, son till Sigrid, får ett stipendium till Kanada. Besöker då USA och träffar många släktingar och bor hos flera av dem. Bland andra Curtis E Nelson, hans fru Ellen, Blue Earth, Minnesota

Maimee Nelson, Christine, North Dakota

Maimees syster Celia och hennes man Joseph Lindgren

Clayton Lindgren och hans fru Emmy Lou, Fargo, North Dakota

Doris och hennes man James LeRoy Celarier, Washington DC.


Juli 1982

Britt-Marie Gunnarsson är aupair i Canada och besöker släkten i USA.


December 198?

Curtis son Paul Nelson, Blue Earth, Minnesota, är på besök med sin skolkör bl a i Växjö men det var sådan snöstorm så vi kunde inte åka och höra dem, så vi möttes aldrig.


Augusti 1990

Maimees son Curtis E Nelson, hans fru Ellen, Blue Earth, Minnesota, och deras goda vänner Orlin och Shirley Larson, Blue Earth, Minnesota besöker Sverige.


September 1997

Curtis E Nelson, hans fru Ellen, Blue Earth, Minnesota, Clayton Lindgren Cecilias son, och hans fru Emmy Lou, Fargo, North Dakota besöker Sverige.

Curtis och Clayton är kusiner, dvs båda är sysslingar med Sigrid.


April 2007

Arnolds dotter, Sigrids barnbarn, Annie Hermansson, Värnamo, besöker Curtis och Ellen Nelson när de är på sitt vinterboende i Meza, Arizona. Bor också hos deras dotter Karen Nelson, Los Angeles, Kalifornien.


Oktober 2007

Curtis E Nelson, hans fru Ellen, deras dotter Karen Nelson, Minneapolis, Minnesota, och Curtis syster Doris Celarier, Washington DC besöker Sverige. Curtis fick också kontakt med sin pappas och farmors släkt i Öskebohyttan utanför Nora genom Britt-Marie Gunnarsson/Bibbi Larsliden.

   

Juli 2009

(090730-090820. Minnesota och North Dakota/Fargo 3-8 augusti. )

Rolf Lidskog tillsammans med sin fru Marie, samt barnen Anna, Emma, och Samuel besöker släkten i USA. Stor släktträff arrangeras. De träffade:

Curtis och Ellen Nelson - de mötte dem i Minneapolis, reste runt med dem och de bodde också i deras hem i Fairmount.

Deras barn:

- Paul & Gail m. barnen Jenna och Courtney

- Karen

- Steve & Ann

Clayton & Emmy Lou Lindgren, Fargo, North Dakota

Deras barn

- Tim

- Jeff & Kathie med tvillingarna Annika och Hannah

- Mark & Nancy med fyra barn Jessica Anne, Benjamin Mark, Kati Elizabeth och Matthew Joseph 

Bob & Phyllis Engstrom, Minneapolis

m sonen

-Paul

James o Alice Engstrom, Minneapolis m dottern

- Gail Engstrom & Michel Dai m barnen Isac och Ingrid


2010

Andreas Hermansson with his friend Viktor Hermansson (not relative) visits Minneapolis.

Maj 2013

Emmy Lou, Clayton and Timothy Lindgren visits Småland.


Juni-juli 2014

Karin, Bo och dottern Ewa Malmsten besöker Minnesota och North Dakota. Vi bor hos familjen Paul och gail Nelson tillsammans med Curt och Ellen. De anordnar stor släktträff och vi möter Lindgrens, Engstroms och Nelsons. Doris Celarier reser upp från Washington. Vi bor också hos EmmyLou och Clayton Lindgren i Fargo, North Dakota, dit vi reste tillsammans med Curt, Ellen och Doris. Vi har hembjudna till släkten på studentfest, besökte deras kontor, blev guidade runt och såg allt från förstäder till museer.

Curtis och Ellen Nelson - de mötte oss i Minneapolis, och reste runt med oss.

Deras barn:

- Paul & Gail m. barnen Jenna och Courtney

- Karen

- Steve

Clayton & Emmy Lou Lindgren, Fargo, North Dakota

Deras barn

- Tim

- Jeff & Kathie med tvillingarna Annika och Hannah

- Mark & Nancy med fyra barn Jessica Anne, Benjamin Mark, Kati Elizabeth och Matthew Joseph 

Bob & Phyllis Engstrom, Minneapolis

James o Alice Engstrom, Minneapolis

m dottern Gail Engstrom & Michel Dai m barnen Isac och Ingrid


April 2015

Jenna Nelson och väninnan Meredith bor i Åminne och besöker släkten i Gnosjö, Trelleborg/Kulltorp och Stockholm.


April 2017

Arnold, Annelie och Agnes Hermansson visits Chicago and Minnesota/North Dakota.

Karin Malmsten

Åminne, Värnamo

 

Karin@kvarnabo.eu

(ej länkaktiverad för att undvika spam)

Ej tillåtet kopiera innehållet i text och bilder utan att fråga.

Var vänlig uppge alltid källan.


Copyright © All Rights Reserved Karin Malmsten