Arvid är född någon gång mellan 1525 och 1529. Han dör

1624 i Stackebo, Gnosjö.

Han var hemmansägare, riksdagsman och nämndeman i Stackebo, Gnosjö och blev minst 95 år.

1600

Som riksdagsman för bondeståndet sitter han i Karl IX:s riksdag år 1600.

(Förteckning över bondeståndets ledamöter vid riksdagarna 1600-1697. Ludvig Mårtensson.)

1619

Arvid är född och uppvuxen i Stackarp som låg "näst intill" Tyngels by i Kulltorp.

År 1619 uppges han minnas mer än 90 år tillbaka i tiden, vilket pekar på att han är född i mitten på 1520-talet (Västbo:6 ST1619, Nr 8).

Arvid är nämndeman i Västbo häradsrätt i 46 år och är belagd som sådan åtminstone 1589.

Men just 46 år nämns 1619 i tvisten om Lövö.

Tvist om Lövö i Store Mosse

År 1619 förekommer en tvist där fru Brita i Aggarp och Erik Månsson till Herrestad låtit bygga ett torpställe, Lövön, under Herrestad trots att Lövön av hävd, uppges tillhöra Västbo. I samband med denna tvist vittnar Arvid i Stackebo

26 okt 1624

nämns han också i domböckerna. Han ska då vara 95 år. Då tas hans minne i anspråk igen.

Arvid i Stackebo minns i Västbo häradsrätt, Ölmestad, om skog i Dannäs. Han har passerat 90 år och närmar sig hundra.

Tyvärr har inte hittats något efternamn till Arvid, men hans son är Assar Arvidsson.

(1555–1626)

Knektshövitsman och nämndeman.

Hemmansägare i Törestorp Mellangård.

Föds 1555 i Stackebo, Gnosjö.

Död i mars 1626 i Törestorp Mellangård, Kulltorp, gården som hanhan får av Karl IX.

Gift med Gunnel.

(källa inom parentes)

I de militära rullorna (MR, MRA, RKB) kan ses att han som 27-åring började tjänstgöra som knekt. Kartlagt av släktforskaren P.O, Skrede.

1582 Assar i Stackeboda, knektfjärding

i Gnosjö socken (SH)

1582 Knekt
under Bengt Månssons fänika - Sunnerbo, Östbo och Västbo knektar på 176 personer. Assar fick avlöning på 2 daler. (MRA)

1583 Knekt 

under Måns Perssons fänika - Sunnerbo, Östbo och Västbo knektar på 453 personer. Assar fick avlöning på 6 daler. (MR)

1584 Knekt 

under Måns Perssons fänika - Sunnerbo, Östbo och Västbo knektar på 216 personer. Assar fick avlöning på 4 mark. (MR)

1585-86 Knekt 

under Måns Perssons fänika - Sunnerbo, Östbo och Västbo knektar på ? personer. Assar fick avlöning på 4 mark. (MR)

1586

Knekthövitsman Måns Persson bekom med sitt sällskap tärepenningar uti Kalmar 26-27 februari. (RKB)

1587 Knekt 

under Måns Perssons fänika - Sunnerbo, Östbo och Västbo knektar på ? personer. Assar fick avlöning 4 mark. (MR)

1588 Knekt 

under Måns Perssons fänika på 170 personer. Assar fick avlöning på 4 mark. (MR)

1589 

Måns Persson, knekthövitsman, bekom 10 daler i tärepenningar. (MR)

1590 

Smålandsknektarna under Måns Persson spelemans fänika bekom årslön vid Vaxholmen den 11 augusti.  555 personer, summa 919 daler 3 mark.  (RKB)

Assar stiger i de militära graderna

1591 Överrustmästare 

Ö.R. Assar Arffvedsson under Måns Persson Spelemans fänika bekom 13 1/2 mark i lön för 1,5 månad i Dalehamn. (MR)

1591 

Till Måns Spelemans knektar är utgivet på deras årslön 903 daler den 30 december. (RKB)

1591 

Till 39 personer vid Måns Spelemans o seved Anderssons fänikor (gamla och nyantagna) är givet för ett års kläde 1 1/2 månadslön  204 daler 1,5 mark, "beskeddes med Nils anderssons knektar över åka Findland till sine fänikor igen efter såsom längden deropå widare förmäler". (RKB)

1597 Förriddare 

Förriddare Assar i Stackeboda under Knut Krabbes fänika fick lön i Kalmar den 8 juni 1 daler samt engelskt kläde. (MR)

1597 Vaktmästare 

Vaktmästare Assar i Stackeboda, Gnosjö, .....1/2 knekt (avkortningslängd) (SH)

Assar Arvidsson deltar i krigen i Ingermanland och Livland.

Han deltar troligen också i slaget vid Stångebro år 1598.

I egenskap av knekthövitsman är Assar Arvidsson befälhavare för en fänika. Fänikan är under hela 1500-talet den högsta enheten av fotfolk och består av uppemot 500 personer.

I början av 1600-talet blir fänikorna mindre och får då benämningen kompani.

1600

Assar i Grimhult, Gnosjö. Tiondelängd. (SH)

1600 Hövitsmanlöjtnant

Hövitsmanlöjtnant Assar Arvidsson i Lid, Gnosjö under Knut Arvidssons smålandsfänika. (MR)

1600 vid Linköpings riksdag

Knut Arvidsson, knekthövitsman över Smålandsknektar erhöll kostpengar för närvaro vid Linköpings riksdag 19 mars. (RKB)

18 april 1600 Nyköping Löjtnant

Löjtnant Assar Arvidsson vid Knut Arvidssons fänika erhöll kostpengar då han vistats i Nyköping i 3 veckor. 

Därifrån finns hans signet.

(RKB).

Assar Arvidssons sigill

1603 Knekthövitsman

Knekthövitsman Assar Arvidsson och hans fänika på 72 personer. (MR)

1604 hemma

Hövitsman Assar i Törestorp Kulltorp. Årliga väntan.

12 Okt 1604 anklagas för dråp

Under en vistelse i Livland anklagas Assar Arvidsson för att ha slagit ihjäl en Peter Götarsson.

Han befriar sig från denna anklagelse genom en tolvmannaed, som avläggs vid ett ting i Brödrahalla 1604-10-12.

"Erlig och manhaftig Assar Arvfedsson gick en 12mannaed der på han icke slog Per Giötarsson till döds, vilken avsomnade i Livland och för nämnde Per Giötarsson icke därav hans hand.......
Edmän: Nils i Horshaga, Per i Lunden, Nils i Kroka, Sven i Hillerstorp, Sven i Siohult, Ingemar i Hylte, Håkan i Österskog, Karl i Åshuvud, Sven i Törestorp, Lars Persson i Marås, Sven i Qvarnabo,

(Dombok för Västbo 6, Laga ting 1604-10-12).

18 november 1606 Nämndeman

(DM, dombok)

1608

Assar i Törestorp (FORL)

1610.

Övervakar bygget av Jönköpings slott.

Iståndsättandet av slottet i Jönköping är något Karl IX visar stort intresse. Det är en viktig del i försvaret mot Danmark.

1610 beordras hövitsmännen Assar Arvidsson och Håkan Assmundsson av kungen att vara där.

Hövitsman Assar Arvidsson "mönstrade" sin fänika i Jönköping den 20 september 1610. 154 personer. (signet en 5-uddig stjärna)

De ska med sina knektar delta i att "fullfölja med byggningen vid Jönköpings slott". Båda hövitsmännen ska vara på plats, för att säkerställa att knektarna utför arbetet "med flit" och att de "icke någon försumlighet företager".

1611

Leder allmogen mot dansken

1611 får Assar Arvidsson avsked från tjänsten som hövitsman av Karl IX. Det uppges att Assar "för ålder och långelig tjänst" inte längre kan utföra sitt "ämbete".

Villkor för avsked är dock att han i den "påbegynta fejdetiden" mot danskarna, om det behövs, samlar ihop allmogen i Västbo och intilliggande härader och "det mesta honom möjligt är" hindrar danskarna.

Får gård av kungen med skattefrihet

I samband med avskedet får Assar Arvidsson "för hans långlige och trogne tjänst" under sin livstid frihet från alla årliga utlagor "vissa och ovissa" för sin gård.

I det kungliga brevet förbjuds uttryckligen "fogde eller skrivare därsammanstädes som nu är eller framdeles komma kan att göra honom härpå hinder eller fång".

1612 danskarna härjar

Under kriget anfaller danskarna Jönköping, men tvingas 1612 att dra sig tillbaka längs Nissastigen under mycket svåra härjningar för befolkningen.

Mer än 200 gårdar bränns.

Försvaret i Västbo organiseras troligen av Assar Arvidsson.

17 januari 1613 kungligt förläningsbrev

I ett kungligt brev utfärdat av Karl IX och daterat i Värnamo 17 januari 1613 förlänas han Törestorp Mellangård, Kulltorp, genom ett brev.

Detta är sannolikt en bekräftelse på den rättighet han får redan vid avskedet 1611.

Assar Arvidsson får kungligt förläningsbrev på Törestorp Mellangården (Svenska Antavlor 1987 nr 102, not 35, DB).

1613

Familjen bor 1613 i Törestorp Mellangård, Kulltorp.

1614 - 1616

Familjen bor i Målskog, Kulltorp. (ÄBL)

26 september 1614

Nämndeman Assar i Törestorp likväl fullmyndig för Jon i Skogahälte m fl (DB)

1616 - 1619

Familjen bor åter 1616 i Törestorp Mellangård. Familjen äger också Stackebo, Gnosjö.

23 oktober 1619

säljer han halva Stackeboda, Gnosjö, till sonen Lars Assarsson för 10 styck skattegilla oxar och 120 daler.
Assar likväl fullmyndig för Ambjörn Persson i S. Näsia. (DB)

1620

Fordom hövitsman Assar Arvidsson har K.Maj:t brev på törestorp daterat 17 januari 1613. (Domboken)

1621

Assar Arvidsson gammal hövitsman, i Törestorp. årliga väntana (SH)

26 februari 1623

Nämndeman Assar Arvidsson (DB)

Mars 1626

I Smålands landskapshandlingar 1625:1 anges i en marginalanteckning "död 626 in Martio" i samband med att Assar Arvidsson räknas upp som en av dem som har skattefrihet.

Barn

Peder (Per) Assarsson (-1651), Källeryd

Arvid Assarsson Törestorp Mellangård, Kulltorp

Lars Assarsson ( 1580 – cirka 1665) Stackebo, Gnosjö

Filip Assarsson ( - ~1627) Målskog, Kulltorp

Elin Assarsdotter (1588-1646) Törestorp Mellangård, Kulltorp

Källor bland andra

Gölebosläkten: häradsdomaren Anders Carlsson och Maria Johansdotter : förfäder och ättlingar. Författare: Rydh, Bengt. Publikation: Huskvarna:2009

Släktforskare P.O. Skrede, Göteborg, som gått igenom bl a militära rullor.

Assar Arvidsson bomärke 1608

från Frälse- och rusttjänstlängden vol. 19:1 pag. 113 Riksarkivet

Lars Assarsson

(1580- 1664 eller 1665)

föds 1580 i Stackebo, Gnosjö, som son till Gunnel och Assar.

Hemmansägare och nämndeman i Stackebo, Gnosjö.

Lars Assarsson är ibland nämndeman vid så kallade fjärdingsting.

Lars förekommer också som undertecknare av mantalslängden, vilket innebär att han sannolikt varit kyrkans sexman.

Han var enligt källorna gift minst två gånger.

Med Ingegärd som dör 1649.

Han vigs med Gunnel ca 1650.

Cirka 1610

Familjen flyttar till Törestorp Mellangård, Kulltorp

Lars äger och brukar också halva skattehemmanet Stackebo.

1619 köper gård

Lars köper gården Stackebo av sin far Assar 1619.

1634 säljer gård

säljer Lars Assarson och brodern Filip Assarsson en systerlott i Törestorp Mellangård till systern Elin Assarsdotter för 58 daler "gott gängse mynt".

Troligtvis har dock Lars Assarsson kvar en och en halv systerlott i Törestorp Mellangård.

1638 äger oxar, kor, får, getter och svin

Brukandet av gården i Törestorp var relativt omfattande.

Boskapslängderna 1638 visar att där fanns 2 oxar, 10 kor, 4 kvigor, 6 gamla o 12 unga får, 1 risbit, 6 gamla o 14 unga getter,1 gammalt svin.

Utsädet var 5 tunnor.

1640 

flyttar han och bor återigen i Stackebo, Gnosjö.

1656

Lars Assarsson säljer gården i Törestorp 1656 till sonen Jöns Larsson.

1664

Vid höstetinget 1664 begär Lars Assarsson tillsammans med kyrkoherden Bergerus Colliander i Åsenhöga att hejderiddaren eller skogvaktaren och några nämndemän skall besiktiga några "skadliga" ekar i deras åker.

Ekar var kronans och fick inte tas ned hur som helst.

1665 är Lars död

anges Lars som död i höstetinget 1665 (Västbo AI:4). Han dör alltså 1664 eller 1665.

Lars syskon heter

Peder (Per) Assarsson (-1651), Källeryd

Arvid Assarsson Törestorp Mellangård, Kulltorp

Filip Assarsson ( - ~1627) Målskog, Kulltorp

Elin Assarsdotter (1588-1646) Törestorp Mellangård, Kulltorp

Källor bland andra

Källor Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:10 (1659-1665), Bild 810 (AID: v190286.b810, NAD: SE/GHA/90102) Gölebosläkten: häradsdomaren Anders Carlsson och Maria Johansdotter : förfäder och ättlingar. Författare:Rydh, Bengt Publikation:Huskvarna 2009

Jöns Larsson

Lars Assarssons son

Jöns Larsson i Törestorp Mellangård, Kulltorp.

f. ca 1610, nämnd 1644 till 1677

död någon gång mellan den 28 februari och 25 maj 1677, Törestorp Mellangård

Jöns Larsson deltog i Västbo vinterting, som avslutades 1677-02-28 och nämns som ”med döden avgången” då sommartinget påbörjas  25 maj 1677 enligt Västbo AI:5.

Gift med

Brita Mattiasdotter
f. 1644

d. ca1681

Barn
Assar Jönsson
f. ca 1640/1645
d. 1724

Förekommer i skrift från 1671.
Gift med Anna Olofsdotter
f. 164(4)
d. 1719

Assar är bonde i Törestorp Östergård, glasmästare

Min farfars farmors farfars farfar

Måns Jönsson
f. omkring 164(7)
d.

Gift med

Ingegerd (Indier)
f. 163(8)
Bonde i Kvarnabo, skattefogde

Simon Jönsson
f. ca 1651
d. ca 1702

Ryttare och bonde i Törestorp Mellangård

Valborg Jönsdotter
f. ca 1657
d. 1743
Gift med

Länsmannen Lars Nilsson
Boende i och ägare av Törestorp Västergård.

Britta Jönsdotter
f. ca 1657

Gift med Lars Knutsson

f ca 165(7)

Bonde i Uppebo, Kävsjö

Ingegerd Jönsdotter
d. 1698
gift med
Knut Larsson
f. 160(8)
d. 1708
bonde i Uppebo, Kävsjö

Mattis Jönsdotter

Död före 1695

Gift med

Margareta Persdotter i Stockholm

1644 noteras som ryttare

Familjen äger och brukar skattehemmanet Törestorp Mellangård och finns här från 1644.

Jöns Larsson är 1644 omnämnd som ryttare.

Jöns Larsson är också glasmästare, ett uppdrag som sedan går i arv flera generationer framåt.

Ibland kallas Jöns Larsson för Jöns Glasmästare.

Hantverk av detta slag fick inte utföras utan särskilt tillstånd, då det i princip endast var städerna som fick ha hantverkare.

1644 utses till nämndeman 

Vid sommartinget 1644 utses Jöns Larsson till nämndeman ”för denne gången” i stället för Lars Jönsson i Algutshyttan som är sjuk.

Det kan dock noteras att Jöns Larsson var nämndeman även vid föregående ting.

Efter detta synes Jöns Larsson blivit nämndeman permanent. Jöns Larsson var också nämndeman vid Tiohärads lagmansrätt.

1656 köper gård av släkten

köper Jöns Larsson delar i Törestorp Mellangård av sina kusiner, bland andra Lars Filipsson i Målskog.

1665 säljer arv

säljer han tillsammans med sina kusiner, sin andel i Törestorp Västergård till länsmannen Lars Nilsson och dennes hustru Brita Olofsdotter.

1665 beskrivs hans släkt

Vid höstetinget 1665 nämns att han är barnbarn till Assar Arvidsson och son till Lars Assarsson.

 (Västbo AI:4)

"...Nämndeman Jöns Larsson i Thörstorp berättar efter sin fader nu döder at hans faderfader fordom Captein Assar Arfuidsson i Thörestorp, sände sin son Lars Assarsson som finns i wittnes skrifften förnembligast infördt män nu döder..."

Jöns Larsson finns 1665 bland de nämndemän som genomför en syn i Bollnäsby, Bosebo.

1667 riksdagsman

utses Lars Jönsson till riksdagsman.

I samband med detta beviljas han av Häradsinnebyggarna 4 öre av varje gård som ersättning för resan till Stockholm.

1672 sommarting 

Vid sommartinget 1672 klagar rättaren Bengt i Bredaryd ”högeligen” över pigan Kerstin Nilsdotter i Rannäs som beskyllt honom och nämndemannen Jöns i Törestorp samt Nils i Vipparyd för att vara kronans ”otrogna tjänare”. 

Kerstin Nisdotter nekar inte till anklagelsen utan döms till 40 markers böter.

1674 bröllop i Stackebo

får rättsligt efterspel

Vid tinget anklagas Jöns Larsson för att ha utspritt ett rykte om att befallningsmannen Lars Persson i Gårö innebärande att den skulle ha haft umgänge med Anna Jönsdotter, dotter till prästen Jöns Harladi i Gnosjö.

Både Jöns Larsson och Lars Persson har varit på ett bröllop i Stackebo 3 veckor tidigare. På lördagsnatten går Lars Persson därifrån och på morgonen går Jöns Larsson till prästgården och frågar efter Lars Persson.

I förstone uppger både prästfrun och dottern Anna att Lars inte är där men det visar sig att Lars finns i nattstugan, där han ligger i sängen intill dörren med sina kläder på sig och en kvinnokjortel över sig.

Jöns ber Lars att komma med men denne vägrar, då han föregående dag överlastat sig med drycker. Lars Persson erkänner att han varit i prästgården men inte orkat gå hem då han varit överlastad av drycker.

Herr Jon i Kulltorp uppger att Lars Jönsson i Åshuvud och Bengt Svensson i Västanhaga råkat Lars Persson och prästdottern Anna vid herr Jöns lada i Gnosjö, då prästdottern gått undan och gömt sig. Vittnena är inte närvarande, varför saken skjuts upp till nästa ting.

1674 skuldsedlar

Vid sommartinget 1674 inger Jöns Larsson en obligation på 20 riksdaler, som kvartersmästaren Anders Jönsson i Torp lånat. Som ersättning för lånet skall Jöns Larsson få räntan av hemmanet Södra Mataryd i Bolmsö.

I uppdraget som nämndeman ingår att delta i besiktningar och syner.

År 1674 betygar Jöns Larsson tillsammans med nämndemannen Nils i Vipparyd att Bengt Hård låtit uppsätta en ”skön byggning” i Broddhult.

Året därpå förordnas Jöns Larsson och Nils i Vipparyd att besiktiga intagor, som Olof i Lanna gjort på Lanna allmänning och som uppges vara större än de, som Knut Markusson gjort för sin fjärding.

1675 tvist om glasmästeri

Vid sommartinget 1675 klagar glasmästaren i Jönköping Anders Nilsson och Jöns Larssons son Assar, som tog över glasmästeriet efter fadern, till Ingemar i Kexbo, Anderstorp, som uppges utöva glasmästeri i häradet.

I samband med detta uppvisar Assar Jönsson ett brev, daterat den 7 augusti 1675 och utfärdat av borgmästarens råd i Jönköping, där det framgår att han är glasmästare i häradet.

Ingemar i Kexbo hävdar att han har arbetat åt herr Göran Stierna på dennes egen kost och av eget glas och bly.

Klagandena hänvisar då till ett landshövdingebrev från 1664, där det anges att ingen får utöva sådant arbete ”utom de som i staden boendes är” och adelns enskilda tjänare på själva sätesgården.

1677 Jöns Larssons sista vinterting

Vid vintertinget 1677 förordnas Jöns Larsson och Nils i Vipparyd att besiktiga frälsehemmanet Ingemarstorp i Dannäs och att vid nästa ting göra en ”sannfärdig” berättelse om hur mycket det kan göra skäl för. Ingemarstorp innehas av fru Elin Drake.

Vid detta ting inger också Jöns Larsson och Nils i Vipparyd en berättelse om Jössbo i Torskinge, som även det innehas av Elin Drake, och anger om detta att det är ”inom en gärdesgård med sätesgården Fylleryd begripet” och att det inte är någon utmark mellan dem utan endast en liten beteshage.

Vid samma ting kärar Jöns i Österskog till Jöns Larsson om 10 rdr, som han gått i löfte för åt kornetten Hans Möller. Jöns Larsson tillstår ”godvilligen” löftet och rätten finner att han skall fullgöra det. Vidare skall gästgivaren Per Jönsson i Ölmestad till Jöns Larsson ge av 1677 års ränta, som tillkommer kornetten.

Vintertinget 1677 blir Jöns Larssons sista ting.

Vid sommartinget som börjar den 25 maj detta år uppges att ”Jöns i Törestorp är med döden avgången”.

När hustrun avlider är inte känt men hon nämns sista gången i mantalslängden 1679.

Källor

Det mesta om Jöns är hämtat ur Gölebosläkten. Häradsdomaren Anders Carlsson och Maria Johansdotter. Förfäder och ättlingar av Bengt Rydh. 2009.

Gölebosläkten. Häradsdomaren Anders Carlsson och Maria Johansdotter. Förfäder och ättlingar av Bengt Rydh. 2009.

Martin Brandts antavlor

Roterings och utskrivningslängd 1644:369B

Västbo dombok