Min släkthistoria
The History of My Family
Hemsidan uppdateras när jag ids.
Det kommer mer...
Annie växte upp i Marieholmsbruk
Annies släkt
med rötterna i Hånger
Familjen i Marieholmsbruk och Bredaryd
Anders Ljungströms släkt i Hånger
Dog som soldat
Fromma "Lilla Inget"
Vidösterns segaste malmupptagare
Riksdagmannen och talmannen Karl Magnusson
Den gudfruktiga änkan i Hånger
föddes i Marieholm i Gnosjö kommun, Mo härad, den 10 september 1883 som äldsta barnet.
Hennes föräldrar var
ANDERS Johan Jonasson Ljungström
F. 9 dec 1852 soldattorpet Bäckanäs, Hånger
D. 5 feb 1933 Klockaregården, Bredaryd i en ålder av 80 år.
När familjen flyttat från Hånger 1866 arbetar han som dräng på olika torp i Kärda.
Gifter sig 2 juni 1883 med
Emma Salomonsdotter
F. 3 nov 1854 Runnegård/Rönnegård, Bredaryd
D. 9 juli 1932 Klockaregård, Bredaryd
De flyttar till Marieholmsbruk och Anders blir rättare på Marieholms Bruks gård. Byter namn till Ljungström.
Hela familjen flyttar till Bredaryd den 15 mars 1898. Anders Johan Ljungström är här skriven som ägare till 1/8-dels mantal Bredaryd Klockaregård.
De fick fem barn.
Nr 2
Albertina GERTRUD Axelina Ljungström Andersson
F. 17 mars 1887, Marieholmsbruk.
D. 22 december 1962, Bredaryd.
Hon kallades ”Gertrud på Knorren” eftersom hon gifte sig 31 maj 1913 i Bredaryd med
Karl Amandus Andersson
som bodde på Knorren, Bredaryd.
F. 20 juli 1885 i Kållerstad,
D. 25 mars 1957 i Bredaryd.
De fick ett barn.
Holger Valfrid Evald Karlsson
F. 27 augusti 1913 i Bredaryd
Nr 3
BERTA Alida Viktoria Ljungström Fransson
F. 10 april 1889 i Marieholmsbruk
D. 18 juni 1977 i Bredaryd
Hon gifte sig den 7 november 1914 i Bredaryd med
FRITZ Rudolf Fransson
F. 24 januari 1890 i Bredaryd
D. 18 maj 1964 i Bredaryd
”Berta och Fritz i Gössbo Bredaryd”
De fick fem barn.
Tvillingarna som dog strax efter födseln
Anders Leonard Fransson
F. 1 januari 1915 Bredaryd
D. 2 januari 1915
Tore Evald Fransson
F. 1 januari 1915 Bredaryd
D. 28 januari 1915
Thor Evald Fransson Forsebrand
F. 27 november 1915 Bredaryd
D. 4 januari 2004 Jönköpings Kristine
Jonas VALDEMAR Fransson
kallades Valle
Han var sotare.
F. 5 november 1918
Hans som hette Agne Sparrenhed och arbetade på Sveriges Radio. När han började på TV så fick jag hans jobb 1979 som lokalredaktör på Sveriges Radio Jönköping i Värnamo.
Roland Gerhard Fransson
F. 24 september 1927 Bredaryd
Nr 4
Carl HENDEL Walfrid Ljungström
F. 3 november 1891 Marieholmsbruk
D. 2 november 1911 Bredaryd Klockaregård
Dog dagen innan han skulle fylla 20 år av hjärtfel.
Nr 5
ELNA Svea Fredrika Ljungström Magnusson
F. 17 september 1898 Klockaregård, Bredaryd
D. 31 oktober 1969 Annedal Göteborg
Kokerska.
Gift med målaren
Johan ERNST Magnusson
F. 4 juli 1898 Flahult, Reftele
D. 15 januari 1987 Annedal Göteborg
Barn
Britt Elna Lilian Magnusson
F. 23 januari 1934 Annedal Göteborg
I det här huset föddes Annie och växte upp. Det är inte familjen Ljungström på bilden utan familjen Björn, som bodde där senare.
Huset kallades senare i folkmun för Björnahuset. Ett av barnen på bilden är Sonja Björn som sen gifte sig med Anders bror Sven Lagerströms barnbarn, Lennart Lagerström i Skarköp.
Senare bild på Björnavillan som låg mellan dammen och bruket. Bruket syns i bakgrunden.
Huset eldades upp under kontrollerade former 1967.
Jag minns Anders väl. Han hade vitt skägg. Ofta satt Lllie i hans knä.
De bodde ju i röda huset bredvid mormor och morfar.
Sigrid
Anders och Emmas hus i Bredaryd. bild från 2013.
Kaffekalas
Från vänster: Doris gift med Gösta Sveningsson, systrarna Annie och Berta, min mormor Hillevi Svensson.
Systrarna Ljungström.
Från vänster: Gertrud, Annie, Elna, Berta
Vi var med på Anders begravning.
Jag minns att Runa var liten (2,5 år) och ville sjunga hela tiden.
Hon stod på en stol och sjöng en dum visa som inte passade så pappa slängde sig fram och plockade ner henne.
Sigrid
Släktträdet
Fyll gärna på med namn och andra uppgifter.
Tar tacksamt emot
fler foton ur släktens album i e-posten.
Om August, Annie och deras 16 barn kan du läsa HÄR
Augusts anfäder hittar du HÄR
Om Bröderna Sveningssons Mekaniska Verkstad kan du läsa HÄR
Rätta väldigt gärna om något är fel
till
karin@kvarnabo.eu
“
Bröderna döps om av patron
Det berättas att när de två bröderna Jonasson, Anders och Sven, flyttar till Marieholm för att börja på bruket, så får de inte längre heta Jonasson utan patron ger dem nya efternamn.
Vi kan inte ha två som heter Jonasson. Du får heta Ljungström och du får heta Lagerström, sa "Specke". Ja inspektoren kallades Specke.
berättat av Lennart Lagerström,
Skarköp, barnbarn till Sven.
Sven Jonasson Lagerström
Uppdaterad senast 20211001
Har du fler uppgifter?
Kontakt: karin@kvarnabo.eu
En ögonblicksbild från Marieholmsbruk år 1891
Varje bild berättar en historia.
Familjen Ljungström på den 130 år gamla bilden ger en bild från Marieholmsbruk år 1891.
Vilket fick mig att skriva om min mormors morföräldrar med familj. (Skrivet 20210930)
Anders och Emma Ljungström
med döttrarna Annie, Gertrud och Berta 1891.
Björnastugan kallades så småningom huset där Ljungströms bodde fram till 1898.
”Kogubben” Sven Jaensson.
På bilden är Anders och Emma Ljungström tillsammans med sina tre äldsta barn.
Annie, min mormors mor är 8 år.
Systrarna är Gertrud 4 år och Berta 2 år.
I Emmas mage finns Hendel som föds i november samma år.
Familjen bor i Marieholmsbruk i ”Björnavillan”.
Emma och Anders flyttade dit 1883 som nygifta.
På fotot är pappa Anders 39 år och mamma Emma är 37 år.
Rättare på Herrgården
Anders är anställd som rättare på herrgården och hans bror Sven jobbar på järnbruket som tråddragare. De är från en stor barnrik släkt, Jonasson i Hånger.
Deras föräldrar flyttar från Hånger till Kärda, och de båda bröderna flyttar vidare till Marieholms Bruk.
De båda bröderna Anders och Sven hette Jonasson, men det berättas att när de flyttar till Marieholm för att arbeta på bruket, så får de inte längre heta Jonasson för inspektoren.
Svens barnbarn, Lennart Lagerström i Skarköp, berättade för mig hur det gick till.
-Vi kan inte ha två som heter Jonasson. Du får heta Ljungström och du får heta Lagerström, sa ”Specke”. Och så blev det. 1891 var Specke 27 år.
Den förste med cykel i bygden
Brukets inspektor Ernst Theodor Colleen var bror till brukspatronen Henning Colleen. ”Inspektor” var lite för högtidligt för folket i bygden, som kallade honom ”Specke”.
En inspektor var ansvarig för allt kameralt på brukskontoret. Han gillade inte att ha flera med samma efternamn på bruket utan många fick nya efternamn.
Det skrevs in i kyrkoboken när ”Specke” bytt namn på dem. Andra som han namnade om var Ling och Kronholm.
”Han satt i många år ensam vid den höga pulpeten och skrev allt för hand med en driven elegant handstil. Han svarade för bokföringen, faktureringen. Utskrivning av fraktsedlar och dylikt. Och där han hade sin hand med klickade ingenting.” Så skrev Harry Sjöman i Värnamo-Tidningen 1954 när Specke var död.
Där berättas också att han aldrig tog en dag semester, skrev dagbok hela sitt liv, tecknade ner bygdens historia, och var den förste i bygden som skaffade sig en velociped ifrån Husqvarna Bolag i slutet av 1800-talet. Han hade hundar, jagade, fiskade och hade motorbåtar.
Många anställda både på bruket och herrgården
Det finns ett foto på de anställda vid Bruket på 1890-talet. Där sitter Anders i främre raden längst till höger i förkläde och skägg.
Att vi vet att det är han, beror på att Harry Sjöman skrivit ned alla han kände igen på fotot på en lista och titulerar honom rättare.
En rättare ledde arbetet med jordbruket. Gården födde ett 20-tal kor, sex till åtta hästar, samt oxar och ungdjur. Det får vi också veta i eftermälet till inspektorn Ernst Th. Colleen. Så Anders Ljungström hade att göra.
För den tidens förhållanden så var gården och ladugården vid Marieholms bruk en av de största i området med flera anställda.
En av dem var Sven Jaensson (1847-1927) som bodde på torpet Strupabo. Han kallades för ”kogubben” eftersom han lär ha haft mycket gott handlag med ”sina” kor och även med brukets stora tjurar.
Flyttar till Bredaryd
Familjen Ljungström flyttar till Bredaryd, fru Emmas födelseort, den 15 mars 1898 efter 15 år i Marieholm, och där föds yngsta dottern Elna senare samma år.
Gården de brukar låg mittemot där Bredaryds värdshus finns idag. Där värdshuset ligger idag låg Anders och Emmas ladugård på sin tid.
Min mor Sigrid Hermansson, 94 år, minns sin mormors far Anders Ljungström väl, fast hon bara vara 5,5 år gammal när han dog. Han hade vitt skägg. Ofta satt barnbarnet Lillie i hans knä. De bodde i röda huset, granne till dottern Annie och hennes man August Svenningsson i Bredaryd. Lillie var ett utav de 16 barn, 8 flickor och 8 pojkar, som Annie fick tillsammans med sin August.
Emma dör 9 juli 1932, 77 år gammal.
Anders hinner fira sin 80 årsdag den 9 december 1932 innan han dör i januari 1933.
De bodde då kvar i Bredaryd. Emma och Anders är min mormors morföräldrar. Mormor var äldst av 16.
Lite dråpligt är att Emmas dotter Berta, som är 2 år på bilden från 1891, fick ett barnbarn som hette Agne Sparrenhed.
Jag visste inte 1979 när jag efterträdde honom som lokalredaktör i Värnamo på radion, att vi var släkt på långt håll.
Karin Malmsten
Källor:
Särskilt tack till Lage Bard för samarbete, foton och research.
Lennart Lagerström, släktforskare
”De glömda”, Harry Sjöman, roman
Kulturarva Marieholmsbruk, arkiv
Åsenhöga Hembygdsförening, arkiv
Anette Trading Björklund, foto
Anders Ljungström.
Förstorad bild från ett gruppfoto på brukets arbetare från 1890-talet. Han sitter i främsta raden längst till höger. Att det verkligen är han bekräftas av den handskrivna lapp där författaren Harry Sjöman har namngett alla han mindes från sin uppväxt i Marieholmsbruk.
Klicka på bilden så ser du den i större format.
Marieholms Bruk
sista järnbruket som startades i Småland.
Den blinde Anders Wingård grundade bruket 1836. Han gav bruket namn efter sin hustru, Maria Petronella Almén, prosten Alméns dotter. Bygden fick namn efter bruket. Wingård fick relativt snart problem och slutade i ekonomisk ruin.
Familjen Colléen tog över och utvecklade rörelsen, byggde ny herrgård och utvidgade jordbruket. Bruket har haft masugn, gjuteri, hyttor för plog-, kätting- och hammarsmide, spiksmedja, tråddrageri, dukväveri samt snickeri och sågverk. Jordbruksredskap blev brukets specialitet.
Blomstringstiden var från slutet av 1800-talet till framemot första världskrigets utbrott.
Tre bröder Colléen, Henning, Ernst och Georg driver bruket fram till 1942.
Här tillverkades främst mindre lantbruksmaskiner som trösk- och hackelseverk, hästvandringar och torvrivare m m. Marieholms plogar hade gott rykte och järnspisarna var också uppskattade. Här har också tillverkats t ex hästskor, billar, hästskosöm, spadar, sågblad, hackor, spjäll, bandjärn, skenjärn, såglinor och släggor. Tidigt framställdes spik i form av så kallade klippspik och trådspik.
1942, mitt under andra världskriget, köper Uno Särnmark bruket. Från 1940-talet och framåt låg huvudfokus på tillverkning åt försvarsindustrin (SAAB). Det var främst elektronikprodukter i nya fabriken.
År 1956 börjar tillverkningen av plastbåtar, bl.a. den kända IF-båten.
Folke Särnmark tar över bruket efter sin bror Uno. Även den epoken fick sitt slut.
Vid mitten av 1970-talet köper Transatlantic bruket. Det fusioneras med Albin Marin och Shipman. I februari 1978 sägs alla anställda upp, våren och sommaren går på sparlåga och den andra augusti blev sista arbetsdagen.
Personligen minns jag hur jag som reporter bevakade sista dagen på Bruket. Då var flaggorna vid bruksporten hissade på halv stång.
Läs mer om
Brukets Historia
Besök
hemsidan www. marieholmare.se och läs om Marieholmsbruk i både nutid och dåtid. Bl a om Kulturarv Marieholm
Brukspatron Sven August Colléen
Brukspatron Henning Colléen, född 19 april 1857, son till Sven August Colléen och Christina född Wennberg.
Efter utbildning i Bergsskolan i Filipstad blev han bruksbokhållare i Marieholm år 1874 och efter faderns död 1883, då bruksrörelsen övertogs av ett familjebolag. utsågs han till disponent. Han blev ensam ägare till bruket 1912.
Så han var brukspatronen när Anders Ljungström var rättare i Marieholm på bruket.
Det var också Henning Colléen som såg till att det byggdes en kanal 1904-10 för transport från marieholm till järnvägen i Hillerstorp och Alvesta-Borås Järnväg. Ett av Gnosjö kommuns största byggprojekt genom tiderna.
1937, när Henning fyllde 80 år, hade bruket 75 anställda.
Inspektor Ernst Theodor Colléen, som kallades "Specke" i folkmun.
Under 1800-talet användes inte titeln kamrer utan det som gällde var inspektor.
Ernst var bror till brukspatronen Henning.
Ernst var född den 30 juli 1864.
Identifierade på fotot är
Övre raden från vänster
1. Anders Sjögren
2. Carl Jansspn Ousbäck
3. Alfred Pettersson vid Kvarnen
4. Petter Bard
5. J.A. Bard på Rallen
6. Adolv Bolin
7. Gustav Johansson på Höftabo
8. okänd
9. Johan Palm
10. 11,. okänd
12. Skolläraren P.M. Bergman
13. Otto ahlgren
14. Fabian Ahlgren
15. Gottfrid Persson
16. Gustav nilsson
17. 18. okänd
19. Gustav Palm
20. okänd
21. Johan Lax, kusk
22. Johan August Håkansson
Mellanraden stående från vänster
1. okänd
2. Ernst karlsson
3. Algot Skörd
4. okänd
5. Ernst Skörd
6. Oskar Skörd
7.. Per Wahlberg
8. Emil Holmberg
9. Daniel Larsson
Sittande från vänster
1. Janne Ousbäck
2. okänd
3. Johannes Holmberg
4. Henning Ahlgren
5. Hjalmar Ahlgren
6. okänd
7. Anton Falk
8. Gottfrid Björn
9. J.A. Lindkvist
10. Johan Ahlgren
11. 12. okänd
13. Axel Ahlgren
14. Gustav Emil Bard
15. Anders Ljungström, rättare
