El kommer till Gnosjöbygden

1898

Industriidkaren J. E. Hyltén ansöker underdånigt om att få el genom att dra en elektrisk kraftledning från vattenfallet vid Gårö kvarn till sin fabrik i Hyltan. Ledningens längd skulle blifva omkring 1300 meter.

1903

Den första elektriska belysningen kom till Gnosjö i och med att bobinfabriken byggdes 1903. Sedan byggdes ett antal  små kraftverk som skulle förse vissa områden med elljus.

Detta möjliggjordes genom bildande av bolag.

1917

Nästa som följde var två som byggdes 1917 varav ett försåg Sunnerbo och Bårebo, och ett försåg Mobäck och Gnosjö gelbgjuteri.

1918

Redan 1918 byggdes ytterligare några stycken varav ett försåg Gnosjö stationssamhälle och ett annat var det som försåg Grimhult, Norrebo, Gamlebo, Fägerås, Granås, Kvarnabo samt Rudö i Kävsjö med elkraft.

1919

Långfredagen  18 april 1919 invigdes kraftstationen. Den kallades både Lisebo och Fägerås kraftstation..

1925

kom Trollhättekraften till Gnosjö.

På 1930-talet

lades driften ned i Lisebo och kopplades till Trollhättekraften.

Kraftstationen revs 1931. Själva dammen, vanligen kallad Lisebodammen, finns ännu kvar.

1987

började Herbert Hermansson som hobbyprojekt bygga ett eget kraftverk vid den gamla tråddrageridammen i Kvarnaboån. Se artikel.

Mer att läsa

Kvarnabo kvarn

Elkraft i Kvarnaboån

Byggde eget kraftverk vid tråddrageriets damm

1985 gjorde Herbert Hermansson i ordning den gamla dammen som använts av tråddrageriet. Kraftverket ligger precis bredvid det gamla tråddrageriet.

Sen konstruerade och byggde han ett eget kraftverk.

Mellan 1987 och 2006 så gav kraftverket 2 kilowatt. Det gav tillräckligt med el för ytterbelysning i trädgården. Men åskan fördärvade generatorn, som behöver bytas ut om det ska fungera igen.

Herbert gjorde turbinerna av den gamla oljetanken till huset, svetsade ihop dem.

Huset byggde han själv.

- Jag gjorde allt själv utom generatorn, berättade Herbert. Den köpte han 1987, en växelströms på 380 volt.

1998 byggde han vattenhjulet. Det var inte så effektivt som turbinerna men gick igång så fort isen smälte. Vattenhjulet var inte lika känsligt för is.

- Det var en hobbydröm sen många år tillbaks, berättade Herbert. Turbinerna ligger där gamla vattenfallet låg.

Munstyckena till turbinerna frös sönder flera gånger, men det skulle gå att få igång det igen, sade Herbert då runt 2010.

Men idag är det förfallet. Det kom aldrig igång igen.

KLICKA på bilden så ser du större version.

Fägerås kraftstation i Lisebo

Ljus över byarna på Långfredagen 18 april 1919

Redan 1918 byggdes den kraftstation som försåg Kvarnabo med elström.

” År 1918 utbyggde ett bolag bestående av bomännen från Grimhult, Norrebo, Gamlebo, Fägerås, Granås samt Kvarnabo ett vattenfall i den s k Intagsbäcken samt byggde en kraftstation därstädes för sin belysning.”  (Ur Gnosjö i gången tid av Malkolm Johansson (1972) sid 182.

Även Rudöbönderna i Kävsjö socken var inblandade fast inte Johansson noterat det.

Intagsbäcken är detsamma som Lisebobäcken och Kvarnabobäcken.

Den här bäcken har flera namn utefter sitt lopp. 1919 invigdes kraftstationen.

Driften skedde i början genom att bönderna som hade bildat bolaget var där varsin vecka och ansvarade för driften.

Sedan anställdes torparen Anders Johan Andersson i Lisebo för att sköta driften, 1925 kom Trollhättekraften till Gnosjö.

På 1930-talet lades driften ned och kopplades till Trollhättekraften.

Kraftstationen revs 1931. Själva dammen, vanligen kallad Lisebodammen, finns ännu kvar.

KLICKA på bilden av artikeln så ser du den i större version.

Lisebo

Lisebo var ett torp.

Det låg på Granås marker.

Från Kvarnabo går idag en skogsväg som kallas för "Lisebovägen".

Torpet finns noterat sen 1794 då Måns med sin hustru och sex barn var nybyggare. De kom från Fägerås.

Flera torparfamiljer bor där genom århundradena.

Den sista torparfamiljen innan torpet överges kommer 1890. Torparen Anders Johan Andersson sköter också elkraften till byarna runt omkring under en period.

Sista torparfamiljen

Familjen hade tidigare bott på Järdstorp under Marås. Mor Josefa Magnusdotter var född i Marås och dotter till Magnus Svensson. som till sist bodde på backstugan Björkelund.

Det berättas att Josefa på skärtorsdagen 1922 varit hos Paulin på Hagen efter mjölk. Hemkommen blev hon sjuk och dog.

Hagen var ett torp under Göshult i Åsenhöga socken.

I en husförhörslängd står att Anders Johan 1922 flyttar från Lisebo till Granås. Där finns han antagligen bara ett år.

Under detta år finns i Lisebo dottern Hilda med man och barn.

Familjen Hultman flyttar 1923 till Hyltan. ANDERS Johan är sedan tillbaks i Lisebo och bor där ensam till 1937 då han flyttar till sin son Viktor i Gnosjö, där han bor till sin död.

SGU (godtemplarungdomarna) hyr stugan i Lisebo under några år, tills den under 1940-talet rivs och eldas upp som ved i affären i "Bäckadal".

Torparen

ANDERS Johan Andersson

f. 21 mars 1854 i Kulltorp

d. 19 mars 1937 i Gnosjö

gift med

Josefa Magnusdotter

f. 30 november 1855

d. 12 april 1922, skärtorsdagen, 87 år gammal

Deras barn

Johan August

f. 17 augusti 1880

utvandrar till Nordamerika 1903

OSKAR Manfred Andersson

ändrar namn till Nordenström

f. 9 november 1883 i Marås, Gnosjö

d. 13 januari 1967 Hyltan, Gnosjö

Sven VIKTOR Andersson

f. 22 mars 1885 Marås

d. 16 september 1972, Kapellg. Gnosjö

Anny Maria

f. 8 juli 1888

d. 28 juli 1897 i scharlakansfeber.

Dör endast nio år gammal

JENNY Elisabet

f. 2 oktober 1890

d. 14 mars 1911 Intaget, Granås

HILDA Linnea

f. 27 augusti 1894

Källor

"De gamla torpen berättar." Inventering av torp och backstugor i Gnosjö socken. utförd av Birgitta johannesson och Brita-Stina Hermansson på uppdrag av Gnosjö Hembygdsförening. 1976.

Personer som hjälpt mig på facebooksidor om Gnosjö. Särskilt Per-Olof Hidmo.

BiS Befolkning i Sverige i Arkiv Digital och Sveriges Dödbok 1860-2017.

Fägerås

Lilla Fägerås var ett av många torp på Fägeråsen, men så småningom kom det att kallas Intaget.

Det var efter att torpet friköpts 1860. Dessförinnan var Granås ägare.

De första nybyggarna kom från Lid på 1700-talet.

Noteras kan att målaren

Sven Nilsson Morin

från Hyltan bodde på torpet mellan cirka 1811-15. Han flyttar sen till Öreryd.

Omsättningen på folk på torpet är stort. Torparna kommer och går.

1861 kommer torparen som blir 1/16 ägare. Anders Svensson från Marås (1823-1868), hustrun Johanna Danielsdotter (1822-1867). De har fem barn.

Sen byter torpet ägare ett par gånger igen.

7 april 1876 säljs torpet till före detta korporalen Johan Hultman på Sjöarps soldattorp. Köpesumma var 1500 kr. 

Johan Hultman

f. 1823 i Kävsjö

d. 5 september 1902.

gift med 

Lisa Cathrina Petersdotter 

f. 1823 Kävsjö

d. 28 maj 1907 som inhyseshjon.

De fick sönerna

Carl Johan

f. 1864

August Teodor 

f. 1866

Frans Gustav

f. 1869

Johan Hultman var gratialist, även Carl Johan blir soldat.

Frans Gustav Hultman

gifter sig 1892 med

Ida Maria Andersdotter.  

Deras son Enart gifter sig med Hilda Andersson på grannstället Lisebo. Se mer om torpet Lisebo på denna sida.

På detta ställe fanns tre bebodda hus. 

Det som hörde till bruknignsdelen.

En stuga i gärdeskanten där inhyses bodde.

Det som kallats "Katrins" där förmodligen änkan Katrina efter en av de senare torparna bodde.

Efter 1919 bor ingen här.

Severus Johansson i Kvarnabo köper torpet.

Erik Magnusson, Frans Hultman och Paul Hyltén tar en pilsner på trappan.

Förmodligen i Sjövik.

Se fler bilder från Sjövik.

Backstugan Björkelund

på Fägerås

Den fanns mellan 1880 och 1908.

Från torpet Svensbo kom  1880

Magnus Svensson

f. 8 november 1811

d, 17 december 1896

gift med 

Stina Cajsa Svensdotter

f. 4 maj 1830

d, 15 december 1908

döttrarna

Christina f. 1864

Sara Maria f. 1867

Samma år kom också äldsta dottern 

Josefa Magnidotter

som den 17 september detta år gift sig med Anders Johan Andersson.

Deras son Johan August bodde också där.

De blev sen torpare på grannstället Lisebo. Se mer på annan plats på denna sida.

På undantag bor 

Sven Josefsson

f. 22 april 1804

gift med

Sara Svensdotter

f.  17 maj 1801

och deras dotter

Clara

f. 10 augusti 1837.

Sven och Sara var föräldrar till Stina Cajsa och Clara var alltså en syster. De kom från en av gårdarna i Fägerås. 

I denna lilla backstuga bodde alltså en period fyra generationer.

Efter en tid är Magnus och Stina Cajsa själva i stugan. Magnus dör vid 77 års ålder 1896 och hustrun överlever honom med 12 år och dör 1908 i Backstugan Björkelund.

Och därmed är epoken slut med boende på Björkelund.

Äldsta sonen

Johan August Nordenström

till Magnus och Sina Cajsa kom också hem en period till backstugan ifrån Ryssby. Han var född 1853.

Se särskild artikel på denna sida om Johan August som kallar sig Nordenström.

Josefas bror

Sven August på Fägeråsen flyttar till Stockholm

och hans son till Frankrike

Sven August i Fägerås,

f. 15 maj 1853

d.11 januari 1918

tog sig namnet Nordenström, förmodligen runt 1880.

1882 flyttar han till Stockholm

och gifter sig 1887 med

Johanna Sofia Johansdotter

f. 15 juli 1858 Ö. Eneby, Östergötland

d. 19 juli 1938

Deras son

Sven Alvar Martin

f. 9 december 1888 Johannes församling, Stockholm

d. 2 maj 1945 .

Han verkar vara det enda barnet.

gifter sig 1916 med

Maria Karolina Räf

f. 29 november Ödestugu

d. 23 april 1968

De försvinner ur alla  kyrkböcker och rullor, för att dyka upp 24 år senare, år 1940 .

Gymnastikdirektören Sven Alvar Martin Nordenström med hustru och nu de tre döttrarna.

Maria Martine

f. 22 februari 1919, Frankrike

Brita Marcelle

f. 31 mars 1922, Frankrike

Ingrid Victoria

f. 15 november 1928, Paris

Alla döttrarna är alltså födda i Frankrike, den sistnämda mer precist i Paris. De hade uppenbarligen bott i Frankrike, men är troligen hemma i Stockholm pga kriget.

Blott sex dagar före Tysklands kapitulation den 8 maj 1945, dör Sven Alvar Martin den 2 maj.

Någon återflytt till Frankrike blir inte aktuell (om den ens var påtänkt). Maria Karolina Nordenström dör 23/4 1968 i Västerled, Stockholms stad.

Döttrarna bildar familj, och de dör som

Maria Martine Hellberg den 12 december 1995 i Bromma,

Brita Marcelle Goldschmidt den 14 juli  2010 i Stockholm (Oskar förs.) 

Ingrid Victoria Sundkvist dör i Norrtälje 18 juli 2018

Och hela familjens resa börjar i en backstuga, Björkelund, i Fägerås utanför Gnosjö.