Farmors mormor

Johanna Johanesdotter, Förekull-Älmås

1849 - 1930.


Johanna Johannesdotters

klocka från 1700-talet

Johanna Johannesdotter vid 75 års ålder 1924.

En klocka med bara timvisare.

Ingen minut- eller sekundvisare.


Johannas klocka har inget ekonomiskt värde. Det vet vi för den är värderad. Men den har ett känslomässigt värde som inte kan beskrivas.


För Johanns klocka med bara en visare, en timvisare, har ärvts genom släktleden och berättar en historia.


Klockan berättar en historia

Vi är tacksamma att pappa också tyckte den hade en historia som var värd att bevaras. Och skrev en lapp. Föremålets historia är värdet.


”Denna klocka har tillhört min mormorsmor Johanna Johanesdotter, Förekull-Älmås, som ligger mellan Sonakull och Kalset. Hon levde mellan 1849-1930.

(Se Kulltorpsboken 2, sidan 269 + 298.)

Klockan är från ca 1750.”


Konsullur från 1700-talet

Och pappas noteringar stämmer när vi kollar med en expert på klockor.

Experten säger att det är ett s k konsullur - en klocka med enbart timvisare och lod.


Ett s.k. konsollur från 1700-talet som inte har något fodral utan hänger från den väggmonterade konsollen.


Dessa urverk har sitt ursprung i tidsskarven mellan golvur och väggur.

De har förekommit i ganska stor utsträckning i både Sverige och övriga Norden.


Inget pengavärde

"Tyvärr är värdet på dessa ur inte särskilt högt, i alla fall inte om man försöker sälja det," svarar experten.


Sidhänvisningen till Kulltorpsboken, ja det är där det skrivs om de torp där klockan har hängt på väggen.

Farmors föräldrar

Johannes och Klara Nilsson

Gnosjös förste lantbrevbärare, penningpungmakare,  metallduksvävare, arrendator, jordbrukare - många sätt att försörja sig på

Klara Nilsson (född Svensson) föddes den 14 maj 1865 på torpet Förekull under Elmås i Kulltorp. Hon dog den 23 juni 1951.


1887 gifte hon sig med Johannes Nilsson, född den 20 oktober 1862 på torpet Högsbo i Kulltorp. Han dog den 11 november 1934 i Töllstorp, Gnosjö. De ligger begravda på gamla delen av Gnosjö kyrkogård.


Klara och Johannes hade tre barn. Emil Poste, Fehmi (Eufemia) Nevrén och Rut Svensson.


Johannes och Klara bor till en början på Berget i Gnosjö, tillsammans med hans mor och mormor. Deras son Emil föds på Berget.


Flyttar till Marås

Den 20 juni 1890 flyttar de till Jerdstorp under Marås. Torpet ägs av Per-Malkolm Samuelsson, måg hos Johan Andersson i Käringagärde. Johan Andersson kallades allmänt "Lommen".


Förste lantbrevbäraren

i socknen

Johannes Nilsson var Gnosjös förste lantbrevbärare 1896-1906


"Nilsson arbetade på den tiden som penningpungmakare, som de i dagligt tal kallades på den tiden, de som arbetade i penningbörsfabrik. Han var anställd hos fabrikör P.M. Samuelsson i Marås, samt bodde på lägenheten Gärdestorp därstädes tills han inköpte en hemmansdel i Käringagärde samt fortsatte med brevbärningen till år 1906, således jämt 10 år."

Citat ur "Gnosjö i gången tid" Malkolm Johansson


Familjen Post blev Poste

Familjen fick därefter sen i folkmun alltid heta "Post". Klara Post, Femi Post, Rut Post osv. Emil tog sig sedan efternamnet Poste.


Flyttar till Käringagärde

Den 30 juni 1899 flyttar de till Käringagärde och arrenderar gården till 1905 då de köper den av av Nils Emil Hedberg. (En annan av Johan Anderssons mågar.) Köpesumman var 2000 kr.


De äger gården i 15 år.


Säljer gården

1920 köper dottern Ruth och hennes man Herman Svensson  gården för 4700 kr.

Klara och Johannes bor kvar i Käringagärde några år till.


Bygger hus i Töllstorp

I slutet av 1920-talet bygger Klara och Johannes en villa Solliden i Töllstorp, Gnosjö.


Vid arvskiftet efter Herman så övertogs gården i Käringagärde av sonen Rune och hans hustru Britta-Stina Hermansson.


Metallduksvävare

Johannes och Klara, hade vid sidan om jordbruket, extraarbete som metallduksvävare. Detta var hemarbete åt sikttillverkare, främst då åt M. Johansson i Söderby.

Klara lär ha varit en skicklig väverska, hon vävde duk av den finaste tråden. Detta höll hon på med långt in i ålderdomen.

Klara Nilsson 75 år

Ur Värnamo Nyheter 1940

Clara (Clara-Matilda) fyllde 75 år.

Klara Nilsson dödsannons
Klara Nilsson väver metallduk

Klara Nilsson när hon väver metallduk i hemmet vid sin siktduksvävstol. Metallduksväveri är en del av Gnosjö industrihistoria.


Hon finns också med "lite kort" i prins Wilhelms film "Smålänningar".


Den vävstol som är på bilden ska finnas i Gnosjö hembygdsförenings samlingar. Den är skänkt dit av Ethel Pettersen, Emil Postes dotter,  pappas kusin. Klara var hennes farmor.


Vävde i metall hemma

Klara vävde hemma åt Malkolm Johanssons fabrik i Söderby.


Malkolm Johansson är en lokal kändis. Han skrev bl a böcker om bygdens historia. Malkolm var initiativtagare till mycket av hembygdsrörelsen i Gnosjö. Hans son Valle Johansson var ordförande i hembygdsföreningen under många år. Malkolms storebror August var också tråddragare i Kvarnabo.


Det är svårt att bestämma året på bilden, eftersom Klara vävde både i Käringagärde och Töllstorp.


Utställd på museum

Bilden som finns i Länsmuseets samlingar var under många år en STOR bild i utställningarna där.


Jag minns när pappa visade mig den vid ett besök på länsmuseet. Han berättade med stolthet att det var hans mormor på bilden. Bilden var rejäl, en vepa från golv till tak i naturlig storlek.

Det var åt Malkolm Johanssons i Söderby som Clara hade hemarbete som metallduksvävare. Det vävdes även metallduk på fabriken i Söderby.

Foto: Malkolm Johansson, 1906.


När han gifte sig första gången så var det med Ida, syster till Malkolm Baureus i Bårebo.

Baureus var gift med  Clara, en syster till farfars mor Inga Johannesdotter från Kulltorp.


Farmor Ruths släkt 



Johanna Johannesdotters klocka med

enbart timvisare från 1700-talet


Fattigdom, tjuvnad, eldsvåda, elände, sockenhjälp, har klockan "sett" från sin vägg.


Johanna från Kulltorps dotter, metallduksväverskan Klara, hamnade på museum och blev filmad av prins Wilhelm

Uppdaterad senast 20210203


Har du fler uppgifter?

Kontakt: karin@kvarnabo.eu

Fattigdom, tjuvnad, eldsvåda, elände, sockenhjälp,

har klockan "sett" från sin vägg.

Farmors mormors föräldrar

Änklingen  Johannes Lås

- Johanna växte upp i armod


Johannes och Maria på Sumphagen  är min far Herbert Hermanssons mormor Clara-Matildas farföräldrar, alltså  föräldrar till Sven Johannesson som gifter sig med Johanna Johannesdotter som ägde klockan.


Att Johannes Lås var utfattig och det verkligen var eländigt ser vi också genom att det i en husförhörslängd är noterat, att Johannes är straffad för tjuvnad.

(Han försökte kanske få mat till sina moderlösa barn??? Min spekulation.)


Barnen försvarslösa

1849 är de fyra yngsta barnen skrivna som försvarslösa.


1859 var Johannes ensam skriven på socknen som fattighjon.


Som ung hade kanske Johannes drömmen att bli soldat. För i husförhörslängden 1811 under Ulvås i Gnosjö finns extra roteringssoldaten Johannes Lås född 30/6 1793 upptagen.


Fattig låssmed

Men det blev inget soldatyrke utan en fattig eländig tillvaro som änkling med många barn och arbete som låssmed.

Kulltorps hembygdsbok berättar om familjen

Sumphagen

ligger nära intill Urabygget, i en dalsänka intill gamla häradsvägen. Det är platsen där backstugan Sumphagen legat. Där finns ingenting kvar av stugan.


Johannes Jönsson, född 1793 och hans hustru Maria, född 1791, anlade boplatsen i slutet av artonhundratjugotalet.

De kom från Gatan-Intaget. De hade fem barn.


Maria dog 1842.


Johannes försörjde sig och barnen som låssmed. Förmodligen var det gevärsfaktoriet han hemarbetade åt.


På artonhundrafyrtitalet när Johannes var änkling, så smidde han och försörjde sig och barnen, så gott det gick.


Men – jämmer och elände – hans smedja brann ner. Johannes spikade kvickt upp en ny smedja, men han måste ha en bälg. Det var en dyrbar grej – kostade tio riksdaler – och Johannes hade inga pengar. Han begärde anslag hos sockenstämman. Det blev blankt nej.


Vid nästa stämma låg han inne med ny ansökan och nu satte han villkor: Antingen ha hjälp med att skaffa en bälg annars fick socknen ta hand om och försörja hans fem barn.


Det var ”hårda bud” och stämman backade och beslutade att omedelbums skaffa en bälg åt Johannes.


Johannes barn kom ut i världen och klarade sig fint. För Anders gick det ”neråt”. Han blev skriven på socknen och hamnade slutligen i fattigstugan. Där dog han 1866.

Johannes och hans familj var de enda som var skrivna på Sumphagen. När Johannes lämnat backstugan blev den riven.


Citat ur

”Kulltorpsboken II”

utgiven av Kulltorps hembygdsförening

1975. 

Sidan 298.

Farmors mormor

Johanna dör 1930.


Hennes dotter Clara-Matilda

är min far Herbert Hermanssons

mormor.


Clara-Matilda kallas Klara, gifter sig med Johannes Nilsson, ärver klockan som sen ärvs av hennes dotter Ruth och sen av Ruths son Herbert.


Sven dör endast 36 år gammal den 10 september 1869.

Sven finns noterad på flera ställen i Kulltorp.

1853 på Urabygget, 1854 i Tyngel Lillegård.


När han gifter sig med Johanna så flyttar de till backstugan Förekull.


Johanna flyttar till sonen på "Tre liljor"


Johanna bor kvar där tills 1928 då hon flyttade till "Tre liljor" i Gnosjö där sonen Malkolm (JM Svensson) bor. Hon dör också på Tre Liljor den 5 juli 1930, 88 år gammal.


Backstugan Förekull fanns 1862-1928.  Denna familj är alltså den enda som har bott där.

Johannas trebenta kaffekokare i koppar.

Kulltorps hembygdsbok berättar om Johanna

Förekull

är en  backstuga.

Änkan Johanna Johannesdotter, född i Gnosjö 1842 och hennes barn bor där. Sven Johannesson, född på Sumphagen under Högshult 1833, och hans hustru, den ovan nämnda Johanna, blev skrivna på Förekull 1865.


Stugan flyttades från Berget.


Samma år som inflyttningen 1865 föddes en dotter, som fick heta Clara-Matilda och 1867 en son, som kallades Johan Malkolm.


Johanna blev änka 1869. Troligen hade hennes make, Sven, ämnat arbeta upp Förekull till ett torp – en dröm, som genom hans tidiga bortgång gick i spillror.


Hans änka och de två barnen bodde kvar i backstugan och Johanna ökade ut barnantalet. Först 1876 med en pojke August som dog. 1880 med en ny pojke – som levde – och också fick heta August.


Dottern Clara-Matilda flyttade tidigt bort från backstugan.


Johan Malkolm och August var kvar, men sen emigrerar båda till Norge. Johan Malkolm kommer tillbaka och blir industriidkare i Gnosjö. Hos honom lever mor Johanna sina sista år. Då står backstugan öde. 


När Johanna dör blir stugan såld och flyttad till Anderstorp 1928.


Citat ur

”Kulltorpsboken II”

utgiven av Kulltorps hembygdsförening

1975.

Sidan 269-270.

Farmors farmor och farfar

Anna-Lisa - vävde klutar 

Familjen med rötter i Grimhult, Tyngel, Kulltorp, Töllstorp

Nils Johan Johannesson (Johannisson)

f. 24 januari 1827 i Åsenhöga.

d. 1 augusti 1864 , 37 år


Anna Lisa Johannisdotter (Johansdotter))

f. juldagen 25 december 1829 i Kulltorp

d. 2 maj 1899 i en ålder av 69 år.


Lysesedel utfärdadades

"11 okt begärdes lysning till äktenskap av tjänstedrängen Nils Johan Johannisson fr Grimhult av Gnosjö socken, med pigan Anna-Lisa Johannisdotter fr Svensbo und. Tyngel Backegr."


De gifte sig den 8 november 1856 i Kulltorp. Anna-Lisa och Nils bodde på torpet Svensbo (Högabo), Kulltorp efter giftermålet.


Dör tidigt

De hann bara vara gifta i sju år och fick två barn.


Dottern Ida Kristina föddes den 24 augusti 1858 och sonen Johannes, föddes den 19 oktober 1862 i Svensbo  Kulltorp, Jönköping.


Nils Johan dör den 1 augusti 1864 , 37 år ung.


Dottern Ida Kristina Nilsdotter förlorar alltså sin far redan som sexåring. Brodern Johannes är då bara två år gammal.


Flyttar till Töllstorp

Några år efter Nils död, 1871, flyttar Anna-Lisa och barnen till Berget i Gnosjö. Berget ägs då av Sven Erlandsson i Sunnerbo.


Gifter om sig med

Bjälle-Johannes

Anna Lisa gifter sig med Johannes Nilsson den 1 augusti 1876 i Gnosjö vid 46 års ålder.


Johannes var smed och gjorde bl a bjällror. Han fick därför gå under namnet "Bjälle-Johannes"


Ångrade omgiftet

Det berättas att Anna-Lisa ångrade giftermålet.

Hon fick arbeta mycket och nästan försörja sin man.

Hon vävde bl a "klutar" som hon sen sålde.


Hennes mor, Cajsa, avled den 26 februari 1890 när hon var 87 år.


Cajsa Andersdotter

d. 26 februari 1890 Töllstorp Berget, Gnosjö

Farmors faster

Johannes syster

Ida Löfgrens familj

i Anderstorp


 Ida Kristina Nilsdotter

f. 24 augusti 1858

d.  8 juli 1939 i Anderstorp


Ida gifter sig den 4 februari 1888 i Anderstorp  med

Sven Johan Löfgren f Lorentsson .

f. 14 februari 1859 Löfås Östregård

d. 12 mars 1931 i Anderstorp vid 72 års ålder.


De bor först på Löfås Östregård i Anderstorp och sen i Tokarp Södra.


De yngsta barnen dör nyfödda

De får sex barn.

De två yngsta dör strax efter födseln.

Nils Esaias Andreas dör en vecka efter födseln och Anna Kristina blir knappt 5 månader.


Var gifta i 43 år

Ida avled den 8 juli 1939 i Anderstorp vid 80 års ålder. Hon begravs den 16 juli 1939. Hon var änka efter Sven Johan i åtta år.

De var gifta i 43 år.

 

Deras sex barn

Maria Albertina

f. 15 juni 1888 Löfås Östregård, Anderstorp

d. 10 maj 1962 Örgryte, Göteborg

 

Ester Selmina

f. 22 december 1890 Löfås Östregård, Anderstorp

d. 11 juli 1950 Anderstorp

 

HELGA Elisabet

f. 7 januari 1893 Löfås Östregård, Anderstorp

d. 30 januari 1953 Tokarp, Anderstorp

 

Johan Leonard Urbanus

f. 25 maj 1896 Löfås Östregård, Anderstorp

d. 23 januari 1978 Anderstorp

(far till bl a Ragnar Löfgren gift med Ingegerd Nyström från Marås)

 

Nils Esaias Andreas

f. 31 oktober 1899 Tokarp Södergård

d. 6 november 1899 Tokarp Södergård

blir bara en vecka.

 

Anna Kristina

f. 30 november 1900 Tokarp Södergård

d. 28 april 1901 Tokarp Södergård

blir bara knappt fem månader.

Farmors fars släkt

Kommer mer när jag ids göra det.  :)










Farmors farföräldrar 

Nils Johan Johannesson (Johannisson)

f. 24 januari 1827  Dammen Åsenhöga,

d. 1 augusti 1864 Tyngel Backegård Svensbo (Högabo), Kulltorp

gifter sig  8 november 1856 i Kulltorp

med

Anna Lisa Johannisdotter (Johansdotter)

f.  juldagen 25 december 1829 Svensbo, Kulltorp,

d. 2 maj 1899 Töllstorp Berget, Gnosjö

Deras barn

Ida Kristina Nilsdotter Lövgren
1858–1939
Johannes Nilsson 1862–1934

Anna-Lisas andra gifte

1 Aug 1876 i Gnosjö,med 

Johannes Nilsson

f. 30 juli 1830 Lilla Norrebo, Gnosjö

d. 14 december 1919 Lidås, Gnosjö

Farmors mors släkt

farmors morfars farfars

farfars föräldrar

Nils av Högshult Kulltorp Socken  Jönsson

f. 1645 Högshult, Kulltorp

d. 11 MARS 1729 Högshult, Kulltorp,

gift 1678? med 

Maria Pehrsdotter

f. 1649

d.  4 mars 1732 Högshult, Kulltorp

Deras barn:

Jöns Nilsson
Måns av (Brännehylte) Högshult Kulltorp Sn Nilsson 1681–1769
Ingeborg av Högshult Nilsdotter

1683–1763

Pär Nilsson

1688–1691

Margaretha Nilsdotter

1694–1789 gifte sig med min  farfars farmors farfars far Sven Månsson i Kvarnabo.

Så farmor var  sjumänning med sina egna barn.

Anders Nilsson

1696–1718


farmors morfars farfars fars föräldrar

Jöns Nilsson

f. 1678 Kulltorp

d. 27 april 1738 Södra Högshult, Kulltorp,

gift i Kulltorp 1718 med

Britta Nilsdotter

f. 10  juli 1694

d. 22 april 1760 Högshult Kulltorp

Deras barn
Assar Jönsson

farmors morfars farfars föräldrar
Assar Jönsson

f. 25 mars 1724 Högshult Kulltorp

d. 23 februari 1810 Högshults Gate, Kulltorp

gift i Kulltorp 23 april 1753 med

Elin Bengtsdotter

f. 23 januari 1727 Albo Skattegård Kulltorp

d.  23 maj eller 19 JUNI 1817? Högshult gata Kulltorp

Deras barn

Jöns Assarsson
Anders Assarsson-Rehn 1764–1807
Bengt Assarsson –1815


farmors morfars farföräldrar

Jöns Assarsson

f. 23 september 1756 Skattegård Albo Kulltorp

d. 1 eller 11 mars 1809  Stuga Gatan Högshult Kulltorp

gift 4 april 1785 med

Ingejerd Knutsdotter

f.  7 maj 1755 Grimhult, Gnosjö

d.  9 maj1827 Högshult, Kulltorp,

Deras barn

Stina Jönsdotter1785–1877
Per Jönsson Uhr 1788–1867
Johannes Jönsson Lås 1793–1866
Britta-Katarina Jönsdotter 1798–1887

farmors morfars föräldrar

Johannes Jönsson Lås

f. 30 juni 1793 Siggebo, Kulltorp

d. 20 oktober 1866 Urabygget Högshult, Kulltorp

gift i Kulltorp 26 juli 1816  med

oäkta Maria (Gabrielsdotter)

f. 15 augusti 1791 Lanna Hagegård, Kulltorp, d. 17 december 1842 Backstugan Sumpahagen, Kulltorp

Deras barn

Johan Johannesson 1816–1853
Sven Johannesson 1822–
Anders Johannesson Lås 1824–1880
Johanna Johanesdotter 1826–1875
Nils Johannesson 1830–1873
Sven Johannesson 1833–1869


Först borJohannes och Maria, då  med 4 barn tillsammans med Johannes mor änkan Ingejerd och systern Britta-Katarina på Gatan- Intaget.

1830 bygger familjen en backstuga och flyttar till Sumphagen. 


Farmors morföräldrar

Sven Johannesson

f. 24 december 1833 Sumpahagen Kulltorp

d. 10 september 1869 Kulltorp

gift 8 december 1863 i  Kulltorp med

Johanna Johannesdotter.

f. 12 augusti 1842 Södersjö, Gnosjö

d. 5 juli 1930 Gnosjö

I vigselboken står att Sven är dräng på Urabygget och Johanna piga i Kalset.

Deras barn

Klara Matilda Svensdotter 1865–1951
Johan Malcolm Svensson 1867–1953


1865, samma år som de flyttar till backstugan Förekull så föds Klara Matilda.


Vid fyllda 35 år dör Sven.


Johanna får två barn när hon bor ensam.

August 1876–?

August Älmblom 1880–?

Farmors föräldrar

Klara Matilda Svensdotter

f..19 maj 1865 Förekull, Kulltorp

d. 23  juni 1951  Gnosjö,

gifter sig 19 november 1887 i Gnosjö med

Johannes Nilsson

f. 19 oktober 1862  Kulltorp

d. 11 november1934  Gnosjö, av ålderdom


Deras barn farmors syskon

Nils EMIL Johannesson, tar sig namnet Poste

1888–1963


gift först Lindqvist
andra  giftet med Carl  Nevr’en

1890–1986


1895–1981
Mina farföräldrar
RUTH Edith Elisabeth Johannesson
f. 26 juni 1895  Marås Gnosjö,
d. 11 december 1981 Gnosjö
gifte sig 7 juli 1919 i Jönköping med

Johan HERMAN Svensson

f. 9 januari 1881 Kvarnabo Gnosjö

d. 16 december 1952  Käringagärde Gnosjö


Deras fyra barn

Fred Arne HERBERT Hermansson Svensson

1917–2013

John RUNE Hermansson1920–1996
Sara MILDRIS Ingegerd Svensson Lilja
1923–2014
Bernt LENNART Hermansson 1925–2019