Uppdaterad senast 20210405

Har du fler uppgifter?

Kontakt: karin@kvarnabo.eu

Lid

Lids gårdar

Lids skola

Lids missionshus

Lids såg

Folkes park

Trådpatronen Petter Nilsson

Hultasläkten som gifter sig i Lid

Petter Nilsson som handlar med tråd

Tråddragerier i Gnosjö

Petter Nilssons bror i Kvarnabo, min farfars farfar Johannes

Teckning från 2011 över nya vägens sträckning.

Gårdarna i Lid

Främsta källa: "Gårdar i Gnosjö socken - från 1600-talet till 1978.

av Birgitta Johannesson och min faster Brita-Stina Hermansson (1980)

Kompletterad med "nya" uppgifter 2021 av Brita-Stina.

Bilder med bildtext i fotot av Malkolm Johansson. Tack barnbarnet Folke Johansson.

Lid ligger på en kraftig sluttning, nästan mitt i Gnosjö socken. Så Lid är ett ganska självklart namn.

Två syskon, Kajsa Nilsdotter och Petter Nilsson, i syskonskaran på åtta från grannbyn Hult,

blir alltså grannar i Lid. De gifter sig till gårdarna. De är mina släktingar.

I 1620 års jordebok

är Lid en gård, ett skattehemman, men två brukningsenheter. Adelsmannen Jöns Bonde blir ägare av Lid på 1660-talet och gården blir skattehemman, som läggs under Töllstorps säteri. Både Töllstorp och Lid ärvs sedan av hans ogifta dotter Christina Bonde (död 1702).

1635-70

Brukare av gården i cirka 35 år var bonden Sven Mattsson.

1670

Arfvid med sin hustru, samt drängen Nils (säkerligen sonen) bor på gården 1670-75.

Nils Arfvidsson bor i Lid ca 25 år, från 1670. 1714 ges till kyrkan testamentespenningar efter hustru Ingri i Lid. (Kanske Nils hustru?)

1690

är Michel Trulsson och hustrun Kerstin Arfvidsdotter skrivna på gården. Det verkar logiskt att tro att Kerstin är syster till Nils och dotter på gården.

1700 och sekelskifte

Sven och Nils Börjesson bor också i Lid några år vid sekelskiftet. De finns nämnda i kyrkoräkenskaperna 1699-1701.

1704 krävs fästmogåvor tillbaks

Om Nils Börjeesson berättas i Västbo härads dombok 1704. Han skulle gifta sig med Kerstin Nilsdottter från Skog, men Nils dör innan de hinner gifta sig. Arvingarna till Nils kräver då tillbaks fästmögåvorna av Kerstin.

Nils Börjessons i Lid arvingar Sven Nilsson, Per Larsson, Nils Persson och Jöns Larsson klagar till pigan Kerstin Nilsdotter i Skog, angående ett silverbälte om 30 lod som Nils Börjessson henne förärat, då han tänkt med henne uti åktenskapet ingå.

Men som han i mellertid död bliven, alltså påstå arvingarna samma bälte tillbaks.

Nils Jönsson i Skog å sin dotter Kerstins vägnar genom sin skrivelse sig förklarar, som har Nils Börjesson utlovat till dotter, hans fästmö ett silverbälte, vilket han själv tillika med en silverring henne givit, men blev däruti ingen fullkomlig verkställighet, utan allenast till sägelse för dess yttersta livstid att Kerstin skulle få behålla vad som Nils Börjesson henne givet och tillsamt hade, antingen han lever eller dör om ock icke med nägot....(oläsligt)

Pigan Kerstin påstår att antingen åtnjuta det förgyllda silverbältet som Nils henne i händer levererat, eller ock skälig refusion för sitt hos honom utstådda arbete, den tid han henne om åktenskap tilltalat.

Västbo Härads dombok 1704.

Västbo Härads tingsrätt avgjorde tvisten. Domen blev att Kerstin måste lämna tillbaks silverbältet hon fått av fästmannen.

Resolution

Tingsrätten prövade skäligt, det bör Kerstin Nilsdotter i Skog silverbältet ifrån sig leverera,

och kärandena denna återställa, men de däremot skyldiga till henne för gjord tjänst att betala i ett för allt 3 d. smt.

Västbo Härads dombok 1704.

Lid norra delen

1701

Nils Arfvidssons son Sven köper skatterätten till 1/4 mantal av frälset Norra Lid för 50 daler silvermynt av Jungfru Christina Bonde.

1705

Sven Nilsson vigd i Anderstorp med

Rakel Larsdotter från Stenbrohult.

Sven Nilsson

f. ?

gift 1705 med Rakel Larsdotter

f. 1685

d. 1778 i Elgarem, Anderstorp, 93 år

Deras barn

Två barn döda, f. 1707

Karin, f. 1707

Kerstin, f?

Daniel, f. 1713

Nils, f. 6 juni 1717, dör 7 dagar gammal

Börje, f. 25 februari 1719

Jöns, f. 12 november 1722

Lars, f. 14 augusti 1729

Både Karin och Kerstin gifter sig i Gårö, 1729 repektive 1731.

Karin blev bofast där. Kerstin och hennes man Anders Pärsson bodde till en början i fägerås, men när hon sålde sin arvedel i gården Lid till brorsonen Sven fanns hon i Bråarp med mannen Måns Amundsson. Vigda i Anderstorp 1749.

Jöns och Börje flyttade också till Anderstorp.

Jöns till Elgarem. Dit flyttar också hans mor Rakel Nilsdotter. Hon är begravd i Anderstorp på Gamla kyrkogården.

Börje övertog morföräldrarnas gård i Stenbrohult.

Om Sven och hans hustru Rakel finns inga fler uppgifter i Gnosjö kyrkböcker.

1715

Restriktioner och förbud fanns även på denna tid.. Ett gällde skinnberedning som inte vem som helst fick utföra. Sven Nilsson i Lid, Sven Svensson i Kramphult och Håkan Håkansson i Nääs, Båraryd, fick 1715 tillåtelse, att mot vederbörlig avgift till Kungl. Maj:t och Kronan, betjäna allmogen med fällberedning.

Häradsrättens allmoge begärde tillståndet och motiverade med att allmogen behöver skinnen. dels till eget behov, dels till knektars och ryttares förnödenhet, och då de inte utan största besvärlighet komma till Jönköping, och vägen dit är alltför lång, den avlägsnaste delen i häradet 14 - 15 mil, yrkades på tillstånd för de tre bönderna.

Sven Nilssons äldste son Daniel, f. 1713, övertar gården.

Han vigs 27 maj 1739 med

Sara Jönsdotter, från Stackebo.

f. 1716,

d. 14 januari 1765

Modern Sara blev endast 48 år gammal.

Deras barn.

Karin, f. 11 april, 1740

Måns, 24 augusti 1744- 17 juni 1746

Sven, f. 25 november 1746

Måns, f. 16 november 1748

Margareta, f. 13 september 1750

Anders, 11 januari 1755 - 23 december 1764

Karin Danielsson gift 1769 med Anders Svensson i Göshult.

Margareta gift 1779 med Assar Nilsson i Hult. De blev nybyggare på Fägerås Intag.

Måns Danielsson gift med Kerstin från Totarp. De blev nybyggare på en torpplan i Lid som de kallade Sjöbo.

Det verkar som Daniel gifter om sig efter Saras död. I husförhörslängden 1767 heter hans hustru Kerstin Svensdotter, men båda makarna är döda 1775. Daniel den 23 april och Kerstin den 3 maj. De blev 62 år och 64 år gamla.

Nästa generation på gården blir Sven Danielsson och hans hustru Brita.

Det fanns arv genom många delägare till gården. Sven löste ut dessa mellan 1782 och 1788. Det var först hans syskon Måns och Margareta. Hans faster kerstin i Bråarp. Hans farbröder i Anderstorp. Avlidna fastern Karin Svensdotters många arvingar.

1775-1798

Sven Danielsson

f. 25 november 1746

d. 17 september 1798

gift 22 juni 1788 med

Brita Jonsdotter från Högshult, Kulltorp

f. 29 december 1761

d. 21 april 1834

Deras barn

Sara f. 2 mars 1789

Daniel f. 15 september 1793

1792-97

Under fem år fanns denna familj som brukare till gården. Utflyttade 1797 till Åsenhöga.

Jon Jonsson f. 1748

Karin Bengtsdotter f. 15 november 1755 i Marås

Deras barn

Margareta f. 1779

Per f. 1781

Elsa f. 14 januari 1791 i hagshestra

Jon f. 17 augusti 1793 i Lid

Dör på landsvägen

När Sven Danielsson dör 1798 är det under speciella omständigheter. I kyrkboken finns infört:

17 september 1798 fanns Sven Danielsson den äldre i Lid på landsvägen i Bohuslän död, och begrovs i Grinnereds kyrkogård dne 28 okt, 52 år gammal.

Gnosjö kyrkbok

Man kan fundera över vad Sven hade i Bohuslän att göra. Var han på handelsresa medförande Gnosjöprodukter?

Grinnered var samlingsplats för krigsmakten, Bohus dragoner,

I en instruktion för manskapet från Gustav III:s tid står det bl a "manskapet ska ha piskor i håret, vara hyfsat och snyggt. Varje karl skall hava agott skägg och i bagaget föra med sig hårnålar och puder".

Kanske hade Sven Danielsson med sig hårnålar i bagaget?

Även det att det fanns en annan brukare på gården, Jon Jonsson, tyder på att Sven själv sysslade med något annat. Troligtvis också med tråddragning.

I bouppteckningen efter honom finns upptaget bl a

"några tråddragsredskap, 1 sr järnaxel, 12 mk? stål, något järnskrå, 2 st järntappar".

Kreatur fanns deet givetvis. " 3 kor, 1 kviga, 1 stutkalv, 1 får, 1 bagge, 1 bock, 9 getter, 6 kiddar, 1 häst." Sven hade tydligen gjort flera resor till västkusten. Ett litet tillägg i bouppteckningen: "Sven Danielsson har i lifstiden hos soldaten på Löfåsa torp inlagt 2. lisp. gråsik eller saltsjösik."

År 1800 fick änkan Brita Jonsdotter fasta på skatterätten av 1/4 med frälsehemmanet Lid, som hon tillhandlat sig av Herr Paul Dankvart.

Sonen Daniel Svensson skrivs utflyttad till Bårebo 1817 och gifter sig där. Dottern Saras man kommer från Villstad 1816 och blir ägare till gården.

1816-1855

Peter Assarsson

f. 24 januari 1789

d. 5 mars 1879, i en ålder av 90 år.

Sara Svensdotter

f. 2 mars 1789

d. 5 november 1856

Deras barn

Andersf. 18 juni 1818 - uttagen till faktorist 1838

Sven Johan f. 5 februari 1824

Cajsa f. 1 mars 1828

I hushållet finns också undantagsänkan Brita Jonsdotter som dör 21 april 1834.

Trådpatronen Petter Nilsson

Gården går vidare till nästa släktled. Åter på kvinnosidan.

Dottern

Cajsa Petersdotter

f. 1 mars 1828

d. 30 juli 1916

24 juni 1855 vigs pigan Cajsa med

drängen och ägaren av 1/4 mantal

Petter Nilsson från grannbyn Hult. (Min farfars farfars bror)

f. 19 okt 1824

d. 2 febr 1911

Deras barn

Sven

f. 25 juni 1857

d. 4 mars 1947, Lid,

ogift,

Johan

f. 24 sept 1860

d. 11 mars 1872

I hushållet på undantag

Modern Sara död 1856, Peter Assarsson död 1879.

På 1870-talet blev Petter Nilsson ägare av 1/22 mantal Södra Mobäck, likaså till torpet Sjörydet.

Han var också affärsman och köpte upp tråd av de många tråddragarna runtomkring. Han hade även hemarbetare som tillverkade smådetaljer åt honom som hyskor och hakar, oxmått med mera.

En större magasinbyggnad uppfördes på gården till förvaring av handelsvarorna.

Hans syster Kajsa Nilsdotter är gift på granngården i Lid.

Cajsa Petersdotter och Petter Nilsson i Lid.

Petter och Kajsas son Sven

ägare av gården 1910-1936

Sven Pettersson

f. 25 juni 1857

d. 4 mars 1947

ogift

I hushållet bor på undantag föräldrarna Cajsa och Petter som båda blir gamla. Cajsa blir 88 år och Petter 90 år.

Även sonen Sven blir gammal, 90 år.

Arrendator 1920 -1926

Noak Malkolm Pettersson

Det fanns flera olika familjer inneboende i början av 1900-talet

Schaktmästaren Axel Nilsson f. 1875 utflyttad till USA 1901

hustrun Tekla Unberg f. 1879 utflyttad till Kristianstad 1901

sonen Helge Alexis Fridolf f. 1901 utflyttad med modern

Johan Malkolm Nilsson f. 7 maj 1866 i Hornabo

hustrun Emilia Karolina f. 22 september 1870

dottern Rut Marta Ingeborg f. 11 maj 1915

1936 ägarbyte

Då byter gården ägare. In flyttar från Norra Sunnerbo

Ruth Ida Sofia Danielsson

f. 28 januari 1892

Hon gifter sig 1937 med

Georg Fredén från Anderstorp

f. 14 maj 1895

De båda äger gården fram till 1953.

1953

köper Karl Bolin gården. Han säljer den på 1960-talet till Sveningssons Åkeri i Gnosjö.

En annorlunda gåva till Gnosjö församling

Petter Nilsson i Lid skänker en likvagn.

Han såg väl behovet som före detta kyrkvärd.

I juni månad 1907.

Kortet är taget 1878 eller 1879.

Samtliga är födda 1857.

Stående från vänster

Okänd,

farfars far Sven Johannesson, Kvarnabo

Emanuel Pettersson, Hyltan Gnosjö

Sittande från vänster

Oskar Jakobsson Västenhaga Kulltorp

Sven Pettersson Norra Gården Lid, Gnosjö.

Sven Pettersson och farfar Sven Johannesson var kusiner.

Farfar Svens fru Ingas syster, Johanna Maria, var gift med Oskar Jakobsson. Ättlingar till Oskar och Johanna Maria var bl a Ragnar Jakobsson, Gnosjö ("Ragge").

En annan syster till dem var Klara Bauréus i Bårebo. Systrarna kom från Elmås i Kulltorp.

Uniformerna är modell 1860 för infanteriet med mössa modell1865.

Sannolikt rör det sig om Jönköpings Regemente, I 12, men det går inte att se vad det står på axelklaffarna.

Uppgifterna om uniformerna kommer från Sven Engkvist, Miliseum, Skillingaryd.

Lid södra delen,

eller Mellangården

1690

Omkring 1690 kom Michel Trulsson till gården. Av en notis i domboken år 1702, framgår att han 1690, den 19 juli, köpte skatterätten på 1/4 mantal Lid av jungfru Bonde.

I Häradsrättens domböcker finns ofta både små och stora händelser omnämnda.

1706

tilltalar de båda bänderna Michel och Sven i Lid jämte Pär Jonsson i Hornabo, Grimhults åboar för att de bedrivit olovligt fälle hygge på Lids och Hornabos skogar.

1715

förekom en liten brand i Lid, då en "kölna och eldstufva" uppbrann. När bönderna inkommit med syn- och värderingsprotokoll på densamma, och gått ed på att "elden af pur våda sig tilldragit", fick de av häradets brandstod 10 skilling silvermynt.

1690-1739

Michel Trulsson

f. 1659

d. 2 december 1734, 75 år

gift med

Kierstin Arfvidsdotter

f. 1671

d. 19 januari 1751, 80 år

Deras barn

Karin f. 1690?

Kierstin f. 1695

Ingrid f. 1698

Elsa f. 1701

Daniel f. 1705

Ingeborg f. 1711

Samtliga syskon utom Elsa och Ingeborg är omtalade i ett köpebrev från år 1739 då Daniel löser ut de övrigas arvedelar i gården.

Elsa var gift med Johan Hansson i södra Sunnerbo.

1739 inlevererade Daniel Michelsson ett af comministern Vördige Petrus Hyltenius, Nils Arfvidsson i Marås och Jöns Jonsson i Sunnerbo underbevittnat salubref skrifvit den 4 mai 1737, härmed han bere: det dess syskon och svågrar och enkan Kierstin Arfvidsdotter, Sven Mårtensson i Käringagärde och dess hustru Kierstin Michelsdotter, Jon Mårtensson i Marås med dess hustru Karin Michelsdotter, Jon Persson lid-Hornabo och dess hustru Ingrid Michelsdotter, de till honom upplåtit och försålt 5 delar 1/4 ding skattejord södra delen Lid för reda penningar 90 d. som är 18 d smt till vart syskon, enk. 18 d smt, det utan Daniel Michelsson var räknat.

Nu tingsrättens fasta anhålles.

Köpebrev 1739

1739-1785 omkring

Daniel Michelsson

f. 1705

d. 3 maj 1788, vid 83 år.

gift 7 maj 1744 med

Rangel Jönsdotter från Bårebo

f. 8 mars 1725

d. 23 juni 1808

Deras barn

Kerstin f. 10 december 1749

Britta 26 december 1751 - 13 december 1807

Michel 7 november 1753 - 1765

Elsa f. 6 mars 1756

Hans 23 december 1757 - 1764

Sven f. 13 april 1760

Arfvid 19 febrari 1763 - död samma år

Hans 29 augusti 1764 - död 1775 i rödsot

Michel f. 1 maj 1767

Inhyses var Daniels ogifta syster Ingeborg

1711, - 16 november 1611

Daniel hade, som så många andra i socknen, ett tråddrageri. I bergskollegiets protokoll för 1799, står omnämnt att Lids kniphammare och tråddrageri är uppbyggt på Lids ägor av Daniel Michelsson i Lid och Jonas Nilsson i Hult.

Lid tillhörde vid denna tid Riksrådmannen Ruuth på Källunda.

Om Daniels och Rangels barn vet vi:

Kerstin gifte sig 1778 med klockaten Sven persson i Havrida

Britta bodde först hos föräldrarna, sen hos brodern Michel. Hon var värkbruten och dog ogift vid 56 års ålder.

Elsa flyttar till Havrida, Bredaryd, och gifter sig med rusthållaren i Havrida Skattegård Erik Svensson.

1785 - 1799

Sven Danielsson är den äldste levande sonen 1785.

Han övertar gården.

f. 13 april 1760

d. 25 augusti 1799, 39 år.

gifter sig 1794 med

Christina Persdotter från Norra Sunnerbo

f. 28 mars 1771

Deras barn

Kjerstin 14 mars 1795 - september 1813

Anders 7 december 1797 - 25 september 1813

När Sven Danielsson dör i lungsot 1799 endast 39 år gammal så visar bouppteckningen att han också var tråddragare som bisyssla.

Bland hans efterlämnade ägodelar finns bl a:
18 lisp. järn, 10 lisp. järntrå (vård 1 riksd.), 23 st större och mindre torn, 4 st tråddragbor, 2 st tänger, 1 st hakatång.

Här fanns förstås också kreatur. 1 brun häst 7år, 2 kor, 1 kvigkalv 2 år, 1 ko till forders hos Knös, 4 får, 2 getter, 1 gris.

Vad som är ovanligt, om man jämför bouppteckningen efter Sven med andra i socknen vid denna tidpunkt. är att han efterlämnade ovanligt många gångkläder. Han var nog efter dåtida förhållanden tämligen välbärgad.

I utestående fordringar fanns 98 riksd. 9 sk. Skulderna var endast 6 riksd. 22 sk. Behållningen i boet 294 riksd. 24 sk.

Den 5 februari 1804 gifter Christina om sig med drängen Petter Mattsson från Hult.

f. 5 september 1778

d.25 december 1828

Deras barn

Maria f. 21 maj 1804

Sara 2 juni 1807 - september 1813

Cajsa f. 18 november 1809

Magnus 5 april 1812 - september 1813

Men en rödsotsepidemi 1813 skördade fyra av barnen, Kjerstin, 18 år, Sara 6år, Magnus 1 år begravdes den 20 september.

Den 25 september dog också 16-åringen Anders, som begravdes 1 oktober.

Kvar blev Maria och Cajsa.

Maria gifte sig 1823 med Anders Andersson-Vesterlund. Deras son Johannes (född i Lid 24 augusti 1824). Ett litet tag vid denna tid är maria och anders skrivna för 1/8 mantal av Mellangården, men 1826 är de utflyttade till Källerö.

Mannen Petter Mattson drunkade juldagen 1828, 50 år gammal. "Vådeligen drunknade under isen i Gnosjö sjö."

Sven Danielsson yngre bror Michel med familj bodde också på gården, och ägandet övergick senare till honom och hans ättlingar.

1805-1836 cirka

Michel Danielsson

f. 1 maj 1767

d. 30 november 1836

Dödsorsak: Kolik.

gift 16 juni 1805 med

Stina Svensdotter'från Bottningabo

f. 25 april 1785

d. 4 april 1867, nästan 82 år

Deras barn

Cajsa f. 6 mars 1807

Johannes 9 april 1808 - död samma år

Johannes f. 5 oktober1808

Cirka 1836

Sonen Johannes tar över gården.

Johannes Michelsson

f. 5 oktober 1809

d. 12 september 1864, 55 år

gifter sig 24 juni 1842 i Hult med granngårdens

Cajsa Nilsdotter i Hult (farfars farfars syster)

f. 20 dec 1821

d. 27 juli 1901

Hennes bror Petter Nilsson är gift på andra gården i Lid med Cajsa Petersdotter.

Barnen till Johannes och Cajsa

Clara f. 29 mars 1843

Johan 25 januari 1845 - 11 november 1868, 23 år

Johanna 4 april 1848 - död 1859 i scharlakansfeber

Sven f. 18 oktober 1861

På undantag:

Johannes mor Stina, död 1867 samt

Stina Persdotter 28 mars 1771 - 25 april 1859

1866 flyttar Clara hem till Lid. Hon hade hade två år tidigare utflyttat till Töllstorp, där hon gift sig med Johannes Andersson. Så modern Cajsa fick hjäp med gården.

Clara Johannesdotter

f. 29 mars 1843

gift 1864 med

Johannes Andersson

f. 20 december 1838

Deras barn

Johan Alfred f. 12 november 1864

Nils Emil f. 23 maj 1867

Efter två år var de tillbaks i Töllstorp där de ägde ett 1/4 mantal. De fick ytterligare 7 barn i Töllstorp.

Änkan Kajsa och klockaren Nils Johannesson

1869-1881

Änkan Kajsa Nilsdotter

gifter 1 september 1869 om sig med änkemannen

klockaren Nils Johannesson från Stackebo.

f. 7 juni 1813

d. 11 april 1898

I familjen bor Kajsas son Sven Johannesson och Nils dotter Christina Nilsdotter f. 28 oktober 1848.

Samt hennes son Johan Conrad f. 14 juni 1869.

Christina och hennes son stannade i Lid till 1872 då hon gifte sig med Johannes Magnusson i Södra Stackebo.

I ett par år fanns en familj som brukare.

Johan Petter Carlsson född i Länghem 26 oktober 1846

hustrun Johanna Andersdotter född i Kävsjö 1 januari 1857.

Deras dotter jenny Augusta f. 26 december 1879.

Utflyttade till Åsenhöga 1881.

Ur boken "Gnosjö i gången tid". Malkolm Johansson

Nils Johannesson var Gnosjö sockens siste klockare.

Den tjänsten skötte han förtjänstfullt i 59 år.

Han var även socknens vaccinatör under samma tid.

Han dog 85 år gammal, annandag påsk. 11 april 1898.

Samma dag hade han tjänstgjort i kyrkan, men

insjuknade på hemvägen därifrån, och avled senare på kvällen.

Både Nils (död 1898) och Kajsa (död 1901) hade förstås undantag hos sonen Sven., som blev näste ägare av gården.

1818 - 1934 cirka

ägare till 1/4 Lid och 1/12 Hornabo

Sven Johannesson/Johansson

f. 18 oktober 1861

d. 1952

gift första gången vid 20 års ålder den 24 augusti 1881 med den unga 15-åriga

Johanna Maria från Gamlebo

f. 14 januari 1866

d. 23 december 1886, knappt 21 år

Deras barn

JENNY Sofia f. 9 november 1818

ANNA Helfrida f. 5 april 1884

Sven gifter om sig efter 4 år som änkling den 29 december 1890 med

Clara Mathilda (TILDA) Svensdotter från Högshult, Kulltorp

f. 22 september 1866

d.1945

De får åtta barn tillsammans

Johan OSKAR Manfred f. 16 februari 1891

GERDA Linnea Maria f. 4 september 1892

ELLEN Karin Mathilda f. 25 januari 1892

Rut Viva Cornelia f. 16 oktober 1895

Nils GUNNAR Gerhard f. 23 september 1898

EDIT Gunhild Sylvia f. 14 maj 1900

LILA f. 29 januari 1902

Bror DAVID f. 6 november 1903

Jenny gifter sig 1906 med Alfred Johansson i Grimhult.

Anna gifter sig 1901 med järnvägsarbetaren Clas Valfrid Johansson f. 1876. Sonen Per Sven Oskar f. 11 april 1904 i Lid. Flyttar efter något år.

Oskar gift med Ebba Bard 1921, bor något år i Lid, sen på Ekebacken i Käringagärde. Deras son David Svensson blir kommunalråd i Gnosjö. Dottern Solveig gifter sig 1960 med min farbror Lennart Hermansson. Dessutom sönerna Ingvar och Roland.

Gerda gifter sig 1917 med byggnadssnickaren Karl Viktor Pettersson f. 1887. De är inneboende i Lid till 1923.

Ellen flyttar och gifter sig 1944 med Karl Ottosson i Norrebo.

1934

Gårdens ägare är

Nils GUNNAR Gerhard Svensson

f. 23 september 1898

gift med

Göta Gustavsson

f. 1906

Oskar Svensson (till höger) född i Lid, Gnosjö. Son till Sven Johannesson/Johansson och Tilda Svensdotter. Bosatt med sin fru Ebba på Ekebacken, Käringagärde, Far till min faster Solveig.

Arvid Johansson/Alfredsson, Gölebo (till vänster) var svåger till min farmors bror Emil Poste, gift med Anna Postes syster Karin från Karlslund och far till Inga Sjöberg och Kerstin Norrhult.

Han var född på torpet Svenstorp (Gölebo) under Gårö 1891-09-06.

Hans far hette Alfred Johannesson, så han ändrade efternamnet senare till Alfredsson. Om den familjen kan läsas på sidan 37 i Birgitta Johannessons och Brita-Stina Hermanssons "De gamla torpen berättar”.

David Svensson f. 11 mars 1921.

(till vänster)

Barnbarn till Sven Johansson/Johannesson och Matilda Svensdotter i Lid.Äldste sonen Oskar Svenssons äldsta barn.

David var kommunalråd för socialdemokraterna i Gnosjö kommunstyrelsen en period.

Här har David Svensson slagit sig ner tillsammans med Sune Svensson, Nissafors, i folkes Park i Lid.

Sven Johansson/Johannesson

f. 1861

Lid

Jenny Johansson, Grimhult,

f 1881 i Lid.

Den andra kvinnan kan vara hennes tre år yngre syster Anna.

De är halvsystrar till Oskar Svensson, dvs fastrar till Solveig, gift med min farbror Lennart Hermansson.

Men de är också nästkusiner/sysslingar till min farfar Herman i Kvarnabo.

Fem generationer år 1915

Från höger

Stina Pettersdotter Siggebo

Maria Andersson Svenshult Siggebo

Matilda Svensson Lid

Ellen Ottosson Norrebo, född i Lid.,

Gossen Henry Ottosson, gift med fars syssling Karin i Lidås

Foto: Malkolm Johansson

Skolan i Lid

Foto: Malkolm Johansson

Kyrkskolan blev för liten i början av 1900-talet, så det belöts att bygga en skola i Lid. Den byggdes och var klar 1911.

Järnvägen delade socknen i två delar och bestämde vilka som skulle gå i Kyrkskolan och vilka som skulle gå i Lid.

Kerstin Nilsson var den första lärarinnan i Lid (född 16 april 1888 i Tommarp, Skåne). Hon var lärare både i småskolan och folkskolan.

1912 kom NANNY Hermona Helander (född 1865 i Anderstorp). Hon hade varit lärare i Gnosjö några år tidigare, men till Lid kom hon från Fjällsjö i Västernorrland. Hon slutade 1926 i Lid.

1913 kom småskollärarinnan Josefina Fagerlund (född 13 februari 1893). Hon flyttade från Åseda och blev kvar i Lid till sin pensionering.

1926 tillträdde Erik Åhlén tjänsten som folkskollärare i Lid. Han bodde på övervåningen i skolan och var kvar där som lärare tills skolan lades ner.

Han tjänstgjorde som lärare i Åsenhöga innan han kom till Gnosjö.

Gifte sig med Svea i augusti 1929.

I boken "Porträttgalleri från Småland" (1932) skrivs om Erik Åhlén: "Född 18 maj 1892 i Ingatorp, Jönköpings län. Folkskollärare, agronom, löjtnant i förutvarande

Kungl. Jönköpings regementes reserv.

Han fick så småningsom titeln Distriktsöverlärare.

Svea och Erik flyttar från Lids skola till Kvarngården och sedan Bäckaskogsplan..

Lids skola användes i 37 år. Fram tills den nya Centralskolan byggdes 1948.

Efter skoltiden har där varit lokal för Länkarna, Hemvärnet och privatbostad.

Lids f d skolhus numera privatbostad. Fotot från 2014.

Till vänster i huset var småskolan och till höger storskolan.

Till vänster var fotbollsplanen med ett mål.

Centralskolan i Gnosjö.
Vykort från 1956.

Skolvägen Norrebo - Lid

Lång väg för korta ben

13 maj 2014 åkte mamma Sigrid och jag hennes skolväg.

Varannan dag i sex år så gick mamma i alla väder - som alla fick göra. Det fanns inga skolskjutsar.

Skolvägen gick Norrebo till Lid ca 4 km. Då passerades Norrebo missionshus - Gubbalia - Lid.

Den gamla vägen till Lid.

Jag hade aldrig åkt den i hela mitt liv förrän idag. Här GICK mamma och de andra skolbarnen kilomtervis.

Mamma berättar:

"Om vi var sent ute ibland fick vi springa när vi hörde skolklockorna."

"Här kunde man svänga till vänster och gå och köpa karameller för 5 öre struten i Hult".

När mamma och Runa

fick långbyxor

På den tiden hade inga kvinnor långbyxor utan bara männen.

På vintern när det var kallt så blev det plågsamt kallt för små skolflickor i kjol. Den bara huden vid strumpebanden mellan strumporna och livstycket blev köldskadad.

Men mormor var inte sämre än att hon sydde om ett par av morfars långbyxor till sina döttrar Sigrid och Runa.

Eftersom de var födda olika år, så turades de vid att ha långbyxorna varannan dag.

Först i byn med långbyxor

De var de första tjejerna i byn Norrebo med långbyxor.

Fler av mammorna i byn hörde av sig till mormor så hon fick sy om fler långbyxor till småtjejer.

I utbyte fick hon, som änka med en gård att sköta, hjälp med en del sysslor på gården av flickans pappa som t ex några timmars plöjning.

Det här var också pappa Herberts skolväg fast han gick från Kvarnabo till Lid, en längre sträcka.

Lids skola.

-Det var strängt förbjudet att gå i den gröna rundeln runt oxeln mitt på gården." berättar mamma.

Mamma hade Fina Fagerlund som lärare i småskolan. Erik Åhlén i storskolan och Svea Åhlén i slöjd.

De gick sex år i skolan varannan dag. Sen gick barnen fortsättningsskola ett par – tre veckor på vintern. Då var det så kallt så de mindre barnen hade ledigt, och de äldre fick gå fortsättningsskola när det var som kallast.