Hemsidan uppdateras när jag ids och lusten finns där. Det kommer mer....
Rekommenderar läsning i dator.
Alla sidor är ännu inte anpassade för mobilvy.
Uppdaterad senast 20230809
Har du fler uppgifter?
Kontakt: karin@kvarnabo.eu
Norrebo
Morfars farföräldrar Johannes och Anna köper gård
Morfars föräldrar Sven-Anders och Carolina
Mormor och morfar i Norrebo
Norrebo Missionshus
Norrebo genom århundradena
"Simonas"
Norrebo Träindustri
Missionär dog i Kina
Ottossons
Norburgs
Wilhelmssons
Norrebobor på 1900-talet
Norrebo
Förr fanns i Norrebo både gårdar och soldattorp. Norrebo rote omfattade grannbyarna Norrebo, Gamlebo och Grimhult.
Här har funnits b la gjuteri i Norrebo och finns idag träindustri.
jag är född i Norrebo och bodde mina första tre år i mammas föräldrahem.
Norrebo genom århundradena
Norrebo bildar tillsammans med Grimhult och Gamlebo, Norrebo rote. I Norrebo fanns också rotens soldattorp.
Under större delen av 1600-talet utgjorde Norrebo 1 helt mantal skattehemman, men år 1689 blev det förmedlat till 3/4 mantal.
I år 1657 års jordebok står antecknat:
"Välb. Georg Flitwood köpt 1/2".
År 1677 skrivs "3/8 öde"
År 1687 "possideras af fru Christina Siöbladh".
Fortfarande är det dock upptaget i jordeböckerna som skattehemman.
Förste ägaren till Norrebo gård
Den förste kände ägaren till gården är Peer Uddsson som står omtalad i ett protokoll från Västbo härads dombok den 17 september 1629.
"Kom för retta Bengt i Marsås på sina och sina medarfwingars wegnar Simon Nilsson i Hillerstorp, Jöns Håkansson i Gamlebo. Denne talade till Sven Ingemarsson och Enkiorna därsammanstädes om Norrebo gård, förmenade sig der hafva en arfwelot efter gamble Peer Uddsson i Norrebo.
Denne Peer Uddsson ålte (ägde) Norrebo gård, et torp Gamblebo. Bemälte Peer Uddsson delte sålumda emellan sina barn nemligen Jöns i Norrebo, Håkan Peersson i Gamblebo, Karin i Jära, Britta i Råhult, Märit i Hult, at Håkan Peersson fijck torpet Gamblebo och de andre 4 syskonen skulle behålla gården. När Peer Uddsson död var, kom en anner hop och wunno ifrån Norrebo till Giöshult, så at Håkan miste torpet.
Nu lades fram et jordebref på Norrebo, gifvet av Jöran Olofsson till Håkentorp 1549 Sancte Walborgs afton, det förmäler at Peer Uddsson ålte Norrebo men icke torpet, sedan lades i retta et lagafångsbref gifwet af Lars Peersson på Walsnäs 1554 der uti förmälles at Peer Uddsson laagligen sålt till sin son Jöns hellan Norrebo gård för 100 mark danshe. Derföre slutes at Peer Uddssons barn ihnte ärfwde af Norrebo gård, och gården dömdes Jönses arfwingar qwit och bewaret och de andre Peer Uddssons barn och barnbarn och arfwingar ifrån at de aldrig må härefter klandra, det som lagligen sålt är efter som lagafångs brefwet uthwisar."
Sven Ingemarsson som nämns när de är i Västbo häradsrätt 1629, nämns också i domboken 1623 angående en betalning till sina barn Sven och Ingrid.
Boskapslängd och jordeböckerna berättar
I en boskapslängd från 1632 är det Kierstin som står för gården. Hon ägde 4 får, 2 stutar, 4 kor och 2 kvigor.
I 1637 års jordebok står antecknat
John Bengtsson, Per Bårreson
I jordeboken 1647 står Sigrid och 1677 Mattis.
Flera familjer i hushållet 1691
I en skriftebok från 1691 är följande invånare upptagna.
Jöns Andersson, 48
Hustru Kirstin, 50
söner Jöns, 13, och Lars 9
dotter Karin, 5
Per Swänsson, 39
Hustru Elin, 21
son Swän, 2
inhysesquinna Anna, 67
Swän Larsson, 27
Hustru Kirstin, 27
hustrun Märith, 80
dotter Anna, 38
Sven Larsson är troligtvis den som i mantalslängderna 1693 och 1698 är benämnd "Skomakaren Sven".
1693 finns också "Per Klåckare" på gården.
1698 noteras även Erik och hustru.
Erik Svensson är nämnd i kyrkoräkenskapsboken 1698 då han den 27 mars har givit sin penninggåva till kyrkan. Hustrun kan vara "Hustru Ingeborg i Norrebo" som skänkt pengar den 9 okt. 1703. Testamentespengar gavs efter henne den 16 mars 1712.
Kyrkoräkenskapsboken nämner också 1703 och 1708 "Ohdde i Norrebo" och 1706 "Samuel i Norrebo". Dessa är också nämnda i jordeboken 1708 "Jöns, Udde och Samuel".
Den 10 februari 1707 har testamentespenningar givits efter "Jöns i Norrebo" och den 20 oktober samma år efter Hustru Kierstin. Testamentespenningar efter Jöns i Norrebo har dock givits vid två andra tillfällen, den 14 september 1715 och 9 april 1716. Så det är svårt att avgöra vilken som gäller Jöns Andersson. Det trolgaste är, att det är den 1707 och att någon av de andra gäller hans son Jöns Jönsson. Det fanns också en "soldat Jöns" i Norrebo.
Den 29 december 1717 vigdes Bengt Påvelsson från Käringagärde och änkan Sara Jonsdotter i Norrebo. Kanske var Sara änka efter Jöns Jönsson. tre barn föddes i äktenskapet.
Bengt Påvelsson
gift 29 december 1717 med
Sara Jonsdotter
Deras barn
Jon
f. 9 oktober 1718
Märit
f. 12 mars 1720
Påvel
f 14 juni 1723
d. 29 maj 1724
Med hjälp av födelseboken har ytterligare tre familjer, boende i Norrebo, pusslats ihop.
Per Erlandsson
gift med
Britta Bengtdotter
d. 28 maj 1759, 76 år gammal
Deras barn
Märtha
f. 22 augusti 1718
d. 18 december 1721
Merith
f. 20 augusti 1722
Karin
f. 5 augusti 1726
Erland
f. 26 december 1721
Sven Germundsson
gift med
Maria Jonsdotter
Deras barn
Germund
f. 20 augusti 1717
Jon
f. 16 december 1719
Per
f. 24 januari 1721
Ingemar Nilsson
d. 6 maj 1727, 61 år
hustrun Kierstin Svensdotter
Barn
Nils
f. 30 april 1723
De här familjerna verkar sen ha lämnat Norrebo, ty på 1730/40-talet finns helt andra människor i Norrebo.
Tre gårdar fanns det vid den här tiden. Genom delning blev det så småningom sex.
Du som följa dessa gårdars vandring i tiden, hänvisas till Gnosjö Hembygdsförening och den skrift av Birgitta Johannesson och Brita-Stina Hermansson 1980 om gårdarna i Gnosjö socken. Det är deras uppgifter som publiceras här.
Främsta källa
"Gårdar i Gnosjö socken - från 1600-talet till 1978. av Birgitta Johannesson och min faster Brita-Stina Hermansson (utkommen 1980).
Kompletterad med "nya" uppgifter 2021 av Brita-Stina.
Anders Petersson och Anna Stina Andersdotter
Peter Danielsson den äldre
d. 10 maj 1857
gift med
Catharina Andersdotter
d. 9 november 1860
ägde 1/8 av gården och brukade den andra åttondelen.
Omkring 1840 blev sönerna Magnus och Anders ägare till 1/6 vardera av gården.
Föräldrarna och syskonen bodde kvar.
Redan 1841 sålde Anders sin del, men han köpte sedan brodern Magnus del 1847.
Magnus, som var ogift, flyttade då till Åsenhöga.
I husförhörslängden 1851-55 står Anders som ägare till 1/8 mantal.
Anders bror Johan Petersson
f. 1 augusti 1824
gift 4 november 1851 med
Cajsa Johannesdotter från Gårö.
f. 14 mars 1826
Hon hade en "oäkta son"
Johannes
f. 17 juni 1850
Familjen bodde på gården till 1852, då de flyttade till Gårö.
Anders syster Stina Petersdotter
flyttade till torpet Svensbo 1856 och brukade detta ensam några år.
Hon gifte sig 31 december 1860 med
Anders Michaelsson från torpet Lilla Marebo.
1847 har alltså Anders köpt en del av gården.
Anders Petersson
f. 30 januari 1817
d. 28 november 1866
gift 24 juni 1866 med
Anna Stina Andersdotter från Hästhult
f. 19 mars 1827 Hästhult, Kulltorp
d. 6 oktober 1906 Norrebo
Hon överlever sin man med 40 år.
Döttrarna förblev ogifta och stannade på gården
Ida Kristina Petersson
f. 8 november 1859
d, 28 september 1903 Norrebo
Adelina Kristina Petersson
f. 17 december 1863 Norrebo
d. 6 april 1930 Norrebo
Adelina överlevde sin syster med 27 år.
"Simonas" - Gården köps av Simeon Svensson
Adelina sålde gården 1927 till min morfars bror Simeon Svensson, som bodde i Norrebo.
Han gifte sig 24 augusti 1929 med Axia Johansson från Värnamo.
De fick tre barn, Gunborg, Thore och Rune.
Thore tog över gården.
I folkmun kallas gården "Simonas".
Främsta källa
"Gårdar i Gnosjö socken - från 1600-talet till 1978. av Birgitta Johannesson och min faster Brita-Stina Hermansson (utkommen 1980).
Kompletterad med "nya" uppgifter 2021 av Brita-Stina.
Anna Stina och döttrarna Ida Kristina och Adelina Kristina vilar på Gnosjö kyrkogård.
1959 eller 1960
Norrebo Träindustri
Norrebo Träindustri startades 1935 av bröderna Ottosson. Allt sedan dess har företaget drivits av familjen Ottosson. Idag är det tredje generationen som driver företaget.
Starten följer det mönster som är vanligt för industriföretag i Gnosjöbygden. Några av bröderna Ottosson hade fått arbete på industrier i trakten. Efter en tid där beslutade de sig för att ta vara på den kunskap de tillsammans hade fått och startade en egen fabrik med tillverkning av klädhängare av trä i egen regi.
En enkel fabrik uppfördes på gården där de var uppvuxna. Den äldste av bröderna var endast 23 år gammal när företaget bildades, men med hjälp föräldrarnas stöd och ekonomisk hjälp från en farbror kunde maskiner och material köpas in och produktionen starta. Kundkretsen fanns främst inom konfektionsindustrin, klädbutiker och hotell i Sverige och övriga Europa.
De första årtiondena innebar både med och motgångar för Norrebo Träindustri. Företaget drabbades bland annat av flera förödande bränder. Klädhängare dominerade helt produktionen fram till 1970-talet, då konkurrensen blev allt hårdare både på den svenska marknaden och exporten.
Idag är det butiksinredningar, display och montrar som dominerar tillverkningen. (Källa. Bl a företagets hemsida.)
Läs mer
på företagets hemsida
Om Norrebo Träindustri ur "Västbokrönikan" av Caroline Hellman. 1943.
Syns mer av gårdens kärvar en fabriken, men visar ändå att fabriken startade hemma på gården.
Bränderna på träindustrin
Jag minns väl bränder på fabriken.
Vilket år minns jag inte, men jag minns väl sorgen och hur oroligt det kändes att se lågorna från fabriken.
Ottossons på Norrebo 1:8
Otto Johannesson
född 18 Maj 1857 Uppebo, Kävsjö
död 13 mars 1936 Norrebo, Gnosjö
var gift två gånger.
Gift 23 februari 1879 i Kävsjö med
Johanna Johannesdotter
född 6 maj 1854 Kävsjö Skattegård
död 26 januari 1890, Norrebo, Gnosjö
Deras barn
JOHAN Richard Ottosson 1880–1927
Axel Gustaf Ottosson 1882–1882
Alfred Amandus Ottosson 1883–1964
Bror Axel Ottosson Lindby 1886–1968
KARL Gustaf Robert Ottosson 1890–1963
Nr 1
Missionären Johan Ottosson
från Norrebo reste 1913 som missionär till Kina där han också avled 1927.
JOHAN (JOHN) Rickard Ottosson
f. 7 februari 1880 Norrebo
d. 14 maj 1927 Tientsin Yankao Kina i lunginflammation
begravd 15 maj 1927 i Tsientsin
gift 1917 med
Hanna Petersdotter
f. 20 september 1881 Tutaryd, Kronoberg
d. 24 december 1959 Södergatan 7 Kumla
Deras barn
DAVID Gustaf Rickard Ottosson 1918-1959
MAJ-BRITT Elisabeth Ottosson Rüdhmer 1920-1990
Johan växte upp på bondgården i Norrebo.
1908
gick han på Götabro bibelskola i Närke med Kihlstedt som lärare.
I fyra är var han evangelist i Sverige men kände kallelsen till att bli missionär i Kina.
1913
på våren reste han till Trenehen Kina där han var missionär i sju år för Helgelseförbundet.
1917
gifte han sig i Kina med Hanna.
1918
26 augusti föds sonen David i Chalgan
1920
var familjen i Sverige på viloperiod.
1920
15 oktober föds dottern Maj-Britt i Hjälmsänga Rydaholm
1923
reste de tillbaks till Kina.
Sonen David, professor och talare vid Nobelprisets utdelning
DAVID Gustaf Richard Ottosson
f. 26 augusti 1918 i Chalgan, Kina,
d. 27 december 2001 Oskarsvägen 7, Lidingö Stockholm
gravsatt Lidingö kyrkogård område 2 04
gift 17 juni 1944 med
Gunnel INGER Lindén Ottosson
f. 7 mars 1919 Annedal Göteborg
d. 27 augusti 2009 Ynglingavägen 1, Djursholm
David var tandläkare och fysiolog.
1974-1985 professor i fysiologi vid Karolinska Institutet.
Han blev 1982 ledamot av Vetenskapsakademien
och var 1974-1984 ledamot av Karolinska Institutets Nobelkommitté (ordförande 1983-1984).
Han kunde ses på TV i samband med Nobelfestligheterna. Bl a sågs han hålla talet till medicinpristagaren.
Jag mötte David när jag producerade honom som "Sommargäst" i Sveriges Radio Jönköping. Det var ett program där de medverkande fick berätta vad de ville och spela sin musik. Som "Sommar, sommar" i SR P1 fast i Radio Jönköping fick bara de som en gång bott i länet och inte bodde kvar sommargästa. Där berättade han om sin bakgrund och sitt yrkesliv.
Maj-Britt Elisabeth Ottosson Rüdhmer
f. 15 oktober 1920 Hjälmsänga Rydaholm
d. 26 november 1990 Banérgatan 25, Stockholm (Oscars församling)
gravsatt 26 april 1991 Skogskyrkogården Stockholm
gift 4 april 1953 med
Erik Gustaf Lennart Rüdhmer
f. 18 juni 1917 Ramdala Blekinge
d. 21 september 1997 BAnérgatan 25 Stockholm
Minnesrunan över Johan Ottosson är skriven av min morfar Gunnar Svensson som skrev i ortstidningen emellanåt. Läs mer om morfar Gunnar.
Nr 5
Företagaren och politikern Karl Ottosson
Yngste sonen i första äktenskapet tar över gården
KARL Gustaf Robert Ottosson
f. 18 januari 1890 Norrebo
d. 5 april 1963 Norrebo
gift 4 november 1911 i Gnosjö med
ELLEN Karin Matilda Svensson
f. 25 januari 1894 Lid
d. 21 november 1965 Norrebo
Deras barn
Sven Johan HENRY Ottosson 1912-2003
HANS Erik Verner Ottosson 1913-1999
Oskar Evald Ottosson 1914–1914
Nils DAVID Erling Ottosson 1915-2007
Bror Ture OLOF Ottosson 1918-2000
Göte SUNE Herbert Ottosson 1924-1998
Ur Gods och gårdar 1943.
Nr 1
Henry Ottosson
Sven Johan HENRY Ottosson
f. 1 april 1912 Norrebo
d. 30 januari 2003 Lidås
gift med
Karin i Lidås, min pappas syssling - läs mer
Deras barn
Sievert
Gunnel
Mats
Nr 2
Hans Ottosson
HANS Erik Verner Ottosson
f. 10 maj1913 Norrebo
d. 24 december 1999 Polgatan, Rosendal, Gnosjö
gift med Stina
Deras barn
Lennart
Inger
Sven-Allan
Lillian
Kerstin
Nr 4
David Ottosson
Nils DAVID Erling Ottosson
f. 21 november 1915 Norrebo
d. 9 september 2007 Norrebo
Gift 22 november 1941 med
Siri Johansson född Kvarnvik från Kvarnabo.
Deras barn
Runo
Gullbritt
Arne
Nr 5
Olof Ottosson
Bror Ture OLOF Ottosson
f. 20 april 1918 Norrebo
d. 20 september 2000 Skillingaryd
gift 1 juli 1944 med
Viva Helny Margareta
Deras barn
Nr 6
Sune Ottosson
Göte SUNE Herbert Ottosson
f. 25 november 1924
d. 6 augusti 1998
gift 26 november 1949 med
Gun-Maj
Deras barn
Bernt-Åke
Lars-Gunnar
Familjen Sune, Lars-Gunnar, Bernt-Åke och Gun-Maj Ottosson.
Norburg på Norrebo gård
Familjen Norburgs gård finns i hjärtat av Norrebo. Mitt i krysset.
Den var också närmsta granne till mormor, grannstället till där jag bodde mina första tre år.
Selma Norburg
gifter sig med
Svante Norburg
Deras barn
Georg
Bror
Härold
Svea
Herbert
Evald
Nr 1
Georg och Olivia Norburg
Nr 2
Bror Norburg
Nr 3
Härold Norburg
Nr 4
Svea Norburg
SVEA Ingrid Kristina Norburg
f.. 20 mars 1920 Gnosjö
d. 15 juli 2006 Värnamo
gift 28 september 1946 med
GUSTAV Vilhelm Vilhelmsson
f. 4 februari 1915 Bredaryd
d. 22 augusti 2003 Värnamo
Deras barn
Johnny
Gun
Åke
Nr 5
Herbert och Dagmar Norburg
Sonen
Herbert tar över Norrebo gård.
Han gifter sig med Dagmar från Granås.
Deras barn
Gerd
Ann-Britt
Christer
Gerd Norburg gifter sig med
Lars-Erik Andersson.
De tar över gården efter Herbert och Dagmar.
Nr 6
Evald Norburg
Wilhelmssons - två bröder är grannar i Norrebo, David och Gustaf.
Gustaf gifter sig med Svea Norburg i Norrebo (se ovan)
David gifter sig med Anna
DAVID Fingal Vilhelmsson
f. 14 april 1910 i Bredaryd
d. 17 oktober 1985 Gnosjö
gift 31 december 1943 med
ANNA Dagmar Maria
f..27 september 1917 iVillstad
d. 30 maj 1990 Gnosjö
Deras barn
Roland Kennert Sigurd Vilhelmsson
f. 14 april 1938 Värnamo
d. 17 juni 2016 Gnosjö
Gift 12 juli 1969.
Gullvi Asta Elisabet
Malkolm och Hilda Svensson
Anna Höög till vänster
Hilda Svensson Norrebo på stolen
Fotograf Ester Andersson, Gnosjö Wernamo.
Algot Persson, Grimhult och Granås, sittande. Malkolm Svensson, Norrebo, stående.
Fotograf J.A. Kindblom Wernamo Gislaved
"Johan i Sjövik" kom från Norrebo - läs mer om hur han blev handlaren i Sjövik, Gårö
"Johan i Sjövik"
kallades handlaren i Sjövik, Gårö . Han var född på Deket, Norrebo och hette
Johan Magnusson
f. 26 juni 1852 på torpet Deket, Norrebo
d. 1 februari 1925 Sjövik, Gårö
gift 17 april 1881 med
Augusta Modéen
f. 21 maj 1856 Åsenhöga
d. 26 november 1920
