"Av sorg dör ingen",

sa Stina i Kvarnabo.

 

Stina Larsdotter i Kvarnabo var en hårt prövad kvinna. Under en period på tre veckor så dör hennes far, man och alla fem barnen i rödsoten 1857.  Sju personer i Kvarnabo dör på tre veckor i farsoten.


När sorgeåret är slut så gifter sig Stina med äldsta dotterns fästman Johan. De tar sig ett barnhemsbarn, föräldralösa Edla Ekblom från Stockholm, som fosterbarn. Edla utvandrar som tonåring till USA och Kulltorpsbon Lars Carlsson följer efter och de gifter sig där.


Det är spännande levnadsöden som berättar om ond bråd död i pandemitider på 1800-talet, om gårdsförsäljning, om utvandring, kärlek och ett nytt liv i USA. Allt berättat genom kyrkböcker, amerikanska register och muntliga berättelser.

 

Stina Larsdotter föds i Kvarnabo, Gnosjö, torsdagen den 29 juli 1814, som yngsta barn till 35-årige Lars Jonasson och 40-åriga Ingrid Danielsdotter.


Som 20-åring gifter sig Stina med Johannes Josefsson. Johannes var född i Fägerås men bodde vid giftermålet i Norrebo, där de först bosätter sig och får de två äldsta barnen. De flyttar från Norrebo till Gamlebo. Det verkar som att de bytte gård med Stinas syster Maria för de bodde bara ett år i Gamlebo. För 1842 flyttar Marias familj till Gamlebo och Stinas familj till Kvarnabo.


Stina och Johannes bor på hennes föräldragård i Kvarnabo och får så småningom fem barn tillsammans.

Stina Larsdotter och Johannes Josefsson bygger sig ett hus i Kvarnabo 1854.

 

Rödsoten kommer till Gnosjö

Under år 1857 kom rödsoten till Gnosjö socken. Den härjade svårt. Det blev tragiska följder i många hem. I Gnosjö dog inte mindre än 57 personer, därav 53 under månaderna september (37) och oktober (16). Hårdast drabbad blev Stina i Kvarnabo. Det var en stor dödlighetsprocent av Gnosjös då 800 sockenbor, dvs ca 14 – 15 %. (Källa: Gårdar i Gnosjö socken. Birgitta Johannesson/Brita-Stina Hermansson. 1983)


Rödsot är ett annat namn för dysenteri. Den har vid ett flertal tillfällen rasat över Sverige bl a då under perioden 1852 - 59. På den tiden fanns inga botemedel, men idag kan rödsot i regel botas med antibiotika. I Nordisk Familjebok beskrivs rödsot/dysenteri: ”Först är tarmens yta betäckt med beläggningar, vilka senare skorpvandlas, varefter substansförluster uppträda; även djupa sår i tarmen kunna bildas. Avföringarna förlora snart sitt vanliga utseende, små mängder slem, blod och serös vätska uttömmas med täta mellanrum under smärtsamma trängningar. Påfallande hastigt uttömmas den sjukes krafter och förändras hans utseende. I detta stadium äro avföringarna fruktansvärt stinkande.”

 

Sex kistor bärs från Kvarnabo

Först dör Stina Larsdotters 78-årige far Lars Jonasson onsdagen den 16 september 1857 på Jönköpings lasarett och begravs redan dagen därpå.


Sen börjar mardrömsveckorna i Kvarnabo. 13-åringen Clara dör måndagen den 21 september. 6-åringen Sven Peter dör på tisdagen, dagen därpå. På onsdagen den 23 september dör äldsta barnet, 21-åringen Johan. På torsdagen den 24 dör 19-åriga dottern Johanna och på fredagen den 25 dör 9-åringen Lorentz. Johannes och Stina sörjer att alla fem barnen dör på fem dagar. Och dessförinnan Stinas far. Alla fem barnen begravs den 26 september.


Skriver testamente

Men det var inte nog med att alla deras barn dör. Fadern Johannes är sjuk. Världen är upp och ner och vad som rör sig i deras huvuden får vi aldrig veta. För nu skrivs ett inbördes testamente som innebär att Stina ska sitta i orubbat bo, men att Johannes syskon ska ärva honom. Tre dagar efter att testamentet har skrivits, den 5 oktober, så dör 50-åringen Johannes efter 22 års äktenskap. Om det snabbt skrivna testamentet berättas i bouppteckningen efter Johannes.


Min farmor Ruth Svensson berättade om hur ”de gamle” brukade säga att det var allt en sorgens dag i Kvarnabo när sex kistor fick bäras därifrån. (Stinas far Lars dog ju i Jönköping.)

 

Gifter om sig med äldsta dotterns fästman

Den 30 okt 1858, dvs när sorgeåret passerat, så gifter 44-åriga Stina om sig med äldsta dotterns fästman, elva år yngre Johan Johannesson som var född i Anderstorp på soldattorpet Hässelåsen i Kexbo, men han bodde i Dye Västergård vid giftermålet.


Han hade varit förlovad med Stinas dotter Johanna. Johan var 13 år äldre än Johanna.

Det skrivs i kyrkoboken att han är inhyses dräng och skräddare i Dye.


Johan Johannesson är yngst av fyra syskon, född den 27 augusti 1825 på soldattorpet Hässelåsen på gården Kexbo i Anderstorp. Fader är soldaten Johannes Eriksson Dur född 17 april 1793 i Bredaryd. Han avlider den 17 oktober 1832 på Hasselåsen av Wattusot endast 39 år, 4 månader och 6 dagar gammal när Johannes bara är sju år. Modern, Anna Andersdotter, är född 30 mars 1786 i Gnosjö.


Syskonen avstår sitt arv

Några dagar efter giftermålet mellan Johan och Stina i Kvarnabo, den 3 nov 1858 överlåter samtliga Johannes Josefssons syskon sin rätt till arv till Johan Johannesson i Dye.


Johannes Josefssons syskon som avstod sin del i Kvarnabo var Sven Josefsson i Fägerås, kyrkvärden Peter Josefsson i Granås, Anders Josefsson i Norrebo och änkan Brita Josefsson i Törestorp.

 

Hämtar en fosterdotter i Stockholm

När de varit gifta i tio år så tar Stina och Johan ett fosterbarn från Allmänna barnhuset i Stockholm, den föräldralösa sex-åriga Edla Ekblom.


Hon hade bott på barnhuset i ca åtta månader när Johan förmodligen reser den långa vägen från Kvarnabo till Stockholm för att hämta henne eftersom det står att hon utlämnades till honom.


Barnhusflickan Edla växer upp i Kvarnabo och emigrerar 1881 som artonåring till Amerika.

 

Säljer släktgården

Nio år efter att fosterdottern emigrerat, 1890, så säljer Stina och Johan gården för 1500 kr till Johan Nilsson och hans hustru Eva Maria, som flyttar in från Käringagärde soldattorp.


I försäljningen finns villkor om undantag för dem. Johan dör efter nio år som inhyses den 6 september 1899 i Kvarnabo, 74 år gammal. Stina överlever även sin andre make med nästan fyra år, upplever ett nytt sekel och hinner fylla 88 år. Hon avled den 13 februari 1903.


Farmor Ruth Svensson (1895-1981) berättade om hur hon, fast hon bara var sju-åtta år, kom ihåg Stina som en gammal, böjd, liten gumma, som bodde på undantag i en liten stuga i Kvarnabo.

 

Hårt prövad av livet

När Birgitta Johannesson, hembygdsforskare i Gnosjö, fick i uppdrag att föreslå historiska kvinnor, när Gnosjö kultur- och fritidsnämnd hösten 2009 skulle namnge gator på nya bostadsområdet Vinkåsen, så skrev hon så här om Stina:

- Stina var barnmorska, jordemor, och ofta anlitad. Hon lär också ha sagt att ”Av sorg dör ingen”.

 

Det blev nu ingen namngiven gata på Vinkåsen efter Stina i Kvarnabo.


Själva uttrycket "Av sorg dör ingen" var det min farmor som berättade att Stina hade sagt till sin granne, min farfars mor Inga i Kvarnabo.


Ofta tänker jag på Stinas öde. Min morfars farfars syster. För hemma står en träskål som Stina gjorde sitt smör i. Jag fick den som tonåring, för femtio år sen, av min mormor Hillevi Svensson för hon tyckte att den skulle tillbaka till Kvarnabo och till mig som är äldst i den generationen. Den har mycket ringa ekonomiskt värde, men för mig är den en släktklenod.

 

Gården i Kvarnabo

Kvarnabo, Gnosjö, var från början en gård men nu finns där två gårdar, sen två bröder i mitten av 1700-talet delade på Kvarnabo. Olof Nilsson blev den siste i min fars släktgren att äga granngården. (Olof var min farfars farmors fars kusin.)

Hans änka Ingrid Danielsdotter från Bondarp gifte om sig med Lars Jonasson (min morfars farfars far) och fick bland andra dottern Stina. Så jag är släkt med Stina genom mamma.


Hon i sin tur blev den som sålde till Johan Nilsson och hans hustru Eva Maria Johannisdotter.


Deras äldste son Severus Johansson tog över gården. Han och hustrun Emma Andersdotter fick sex barn och pojkarna i familjen bytte Johansson mot Kvarnvik. Severus var bland annat kassör i den första styrelsen för Gnosjö hembygdsförening. Deras son Gunnar, gift med Eira, tog över gården och idag bor hans son Lars Kvarnvik med familj där.


"Severus far Johan gjorde en intressant livsresa. Som jag minns av det som berättats, så började han på en fattigstuga i Villstad och kom sen upp sig i livet, så att han slutade som hemmansägare. Dock så blev han inte gammal som hemmansägare. Han dog kort efteråt och lämnade fru och de små barnen med gården," berättar Lars Kvarnvik.

Stina Larsdotter och Johannes Josefsson

bygger sig ett hus i Kvarnabo 1854.

Verandan byggdes till senare.


Huset är fotograferat 1929 av Malkolm Johansson och finns i Gnosjö Hembygdsförenings samlingar.


1934 rivs huset av Severus och Emma Johansson som återanvände timret och bygger på samma plats.



Stinas och min smörskål.

Den här träskålen gjorde Stina Larsdotter smör i.


Jag fick den av min mormor Hillevi för hon tyckte att den skulle tillbaks till Kvarnabo och mig som är äldst i den generationen.


Hon hade fått den genom arv från morfars Gunnars släkt. Stina var syster med min mamma Sigrids farfarsfar Johannes Larsson.


Stinas smörskål fick jag för över femtio år sen av min mormor, eftersom jag är den äldsta i den  generationen. För mig är den en släktklenod.

Stinas ekskåp

Stinas ekskåp.

Mamma Sigrid fick den genom arv från morfars Gunnars släkt. Stina var syster med min mamma Sigrids farfarsfar Johannes Larsson.


Nu har vi bestämt att skåpet ska "följa gården" och finns hos min yngste bror.

Edla Ekblom lämnades ut från Stockholms barnhus.

Rödsoten härjar 




Sex kistor bärs från samma gård i Kvarnabo


Barnhusbarnet Edla i Kvarnabo blir Ellen i USA

Uppdaterad senast 20201228


Har du fler uppgifter?

Kontakt: karin@kvarnabo.eu

Edla Ekblom

Fosterdotter och barnhusbarn 


Edla Ekblom emigrerade till Amerika som 18-åring. Jag har under många år funderat över varför hon som så ung lämnade sina fosterföräldrar, Stina och Johan. Den hårt prövade Stina som gått igenom så mycket. Stina, 67 år, och Johan, 56 år, måste ju ha blivit påtagligt ensamma när tonåriga fosterdottern lämnade hemmet och for till Amerika.

Med hjälp av amerikanska släktforskare har jag nu hittat vart hon tog vägen.

 

Barnhemsbarnet Edla Fredrika Ekblom föddes 23 augusti 1862 i Maria Magdalena församling, Stockholm.

Edla Fredrikas biologiska mor hette också Edla Ekblom och föddes 29 november 1834 på torpet Korpbo, Veckholms socken i Uppsala län och var dotter till dragon Carl Ekblom (1885–1856) och hans andra hustru Stina Carlsdotter (1801–1891). I första äktenskapet föddes sju barn och i andra fem. Carl Ekblom avlider 1856, men mor Stina flyttar runt som fattighjon och lever till 1891.

1849 står dottern Edla som utflyttad till Drottningholm, Lovö församling. Där står hon först som tjänsteflicka hos dansören Bernhard Gustav Ekman, f 1819 och hans mor Eva Lovisa Wislander, f 1780. Samma år flyttar hon och blir piga hos språkläraren Christopher Karsten, f 1782 och hans hustru Margareta Sophia Tennman, f. 1798. 1850 står Edla som utflyttad till Stockholm och hon föder dottern Edla Fredrika i Maria Magdalena församling 1862 när hon är 28 år gammal.


4-åringen lämnas ensam
Hennes mor Edla är ogift och ”aflider” 1866. Det står att hon dör på Provisoriska sjukhuset på Hornsgatan 74 av följder av svår förlossning, men något syskon till lilla Edla finns inte inskrivet så barnet dör förmodligen med mamman. Kvar finns 4-åringen Edla Fredrika. Vem som tar hand om Edla efter moderns död vet jag inte, men hon registreras på Allmänna barnhuset i Stockholm ett år senare. Där kan man se att hon 8 augusti 1867 som femåring kom till barnhuset på remiss från Poliskammaren. Hon överlämnas först till en ”jernarbetare” men återlämnas till barnhuset efter endast fyra månader. En minst sagt omtumlande tillvaro för den lilla.

Den 28 april 1868, dvs ca åtta månader efter att hon första gången kom till barnhuset, så står det att hon utlämnades till hemmansägaren Johan Johansson från Kvarnabo i Kulltorps församling af Wexio stift. Kvarnabo har mig veterligen alltid tillhört Gnosjö församling, men de skrev väl fel. Så i 13 år bor hon med Stina och Johan i Kvarnabo. En lång resa år 1868 för Johan från Kvarnabo att resa till Stockholm. För man kan nog anta att han åker dit eftersom det står att hon utlämnas till honom.

 

Med skeppet Marsdin från Göteborg

till nya världen

Edla utvandrade från Gnosjö socken den 11 april 1881, det år hon skulle fylla 19 år. Hon reste från Göteborg den 29 april med fartyget Marsdin och destinationen var svenskorten Chicago i Illinois.
Hon reste tillsammans med fem Kävsjöbor enligt emigrantlistan. Johs. Andersson, Kävsjö, hans fru Kajsa och barnen Wilhelmina, Ida, Victor, samt tonåringen Thilda Nilsdotter. I London byter de skepp till ”Elysia” och anländer till New York den 25 maj 1881, så resan tog alltså nästan nio veckor mellan Göteborg och New York med skeppsbyte i London.
Hon hamnar i Illinois. Dit hade hon säkert tänkt sig redan från början för i passagerarlistan från Göteborg står att hon har destinationen Chicago, Illinois dvs svenskbygderna.

 

Lars från Kulltorp reser efter

Tre år efter att hon har lämnat Sverige så reser Lars Jacob Carlsson. Han är född 24 november 1856 på Stora Åbo i Kulltorp. Han reser tillsammans med sin yngre bror Johannes Sixtus från Göteborg den 25 april 1884 via Hull i England till USA. (Deras systrar som stannar i Sverige får så småningom ättlingar som idag heter bland annat Lantz och Eckerhall.)


I USA beger sig de båda bröderna till Rockford Illinois och där gifter sig Lars med Edla två år senare, den 21 september 1886. De får fyra barn.


Rockford lär vara den näst största svensk-amerikanska stan i USA. Där bor alltså många svenskättlingar idag. Stan ligger i norra Illinois nära de stora sjöarna, nära Michigan-sjön, bara 12 mil från floden Mississippi. 16 mil nordväst om Chicago.

 

Lars och Edla blir Louis och Ellen

Både Lars och Edla amerikaniserar sina namn. I USA blir Edla först Ella som så småningom blir Ellen. Lars kallas ibland Lewis eller Lennie och sen Louis. Efternamnet är Carlson med ett s.


Båda är medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan, the Swedish Free Church, Zion Church, i Rockford precis som Lars bror Johannes, som byter namn till John, och gifter sig med Ida från Västergötland. Brodern John dör redan vid 36 års ålder.


Lars/Louis arbetar först som snickare under många år. Sen arbetar han på en farm under en tioårsperiod och de sista fem åren innan sin död äger han en ”bagerivagn”. Det hann bli 35 år i USA för honom.

Lars dör 59 år gammal den 27 januari 1916 sen han opererat blindtarmen. En vecka efter operationen dör han på sjukhus.

 

Bor i Rockford hela sina amerikatid

Edla lever i Rockford i 59 år och vid hennes död 9 maj 1939, vid 77 års ålder, så skrivs i dödsrunan att hon var en av de äldsta medlemmarna i sin församling och överlevde sin man med 22 år.


Hon arbetade i hemmet. I dödsrunan berättas också att sonen Oscar dött 1931 (hjärtproblem), och att hon sörjs av barnen George, Jennie (Janet) och Clarence, samt familjer och barnbarn till de fyra barnen.


Makarna är begravda på skandinaviska kyrkogården i Rockford.

 

Det gick att lösa 50-årig gåta
För femtio år sen som tonåring fängslades jag av barnhusbarnet Edla Ekbloms öde.


Hur hon hamnade i ett fosterhem i Kvarnabo och var som sen hände henne när hon lämnade Kvarnabo och sina fosterföräldrar för USA.


Sommaren 2020 upptäckte jag en facebookgrupp där svenska och amerikanska släktforskare hjälps åt för att hitta spår både i USA och i Sverige. På ett dygn stillades min nyfikenhet med hjälp av medlemmar i en grupp på facebook. Men det tog femtio år.

Dödsruna

Louis Carlson

Lars Carlsson från Kulltorp dör i USA 1916.

Där kallades han Louis Carlson.


Ur

Daily Register-Gazette i Rockford Illinois torsdagen den 27 januari 1916.

Dödsruna

Ellen Carlson

Edla Ekblom från Kvarnabo dör i USA 1939.

Där kallades hon Ella eller Ellen Carlson.


Ur 

Register-Republic i Rockford Illinois tisdagen 9 maj 1939.

Dödsruna deras son

Oscar Carlson

Lars och Edlas äldste son Oscar dör pga hjärtbesvär 4 juni 1931.


Ur

Register-Republic

torsdagen den 4 juni 1931 i Rockford, Illinois.

Persongalleri

Stinas familj i första giftet


Stina Larsdotter (1814 – 1903, på sitt 89 år)

gifte sig första gången 28 maj 1835 med

Johannes Josefsson (1807 – 1857).


De fick fem barn.

Johan Johannesson (1835 - 1857).

Johanna Johannesdotter (1838 - 1857)

Clara Johannesdotter (1844 - 1857)

Lorentz Johannesson (1847–1857)

Sven Peter Johannesson (1851–1857)


Stinas familj i andra giftet


Stina

gifte sig andra gången 30 okt 1858 med
Johan Johannesson (1825–1899)


Deras fosterdotter

Edla Fredrika Ekblom (1862–1939)
gifter sig med

Lars Jacob Carlsson från Kulltorp (1856–1916)


De får fyra barn.

Oscar (1887 – 1931),


George (1890–1949)


Jennie/Janet (1893 -?)


Clarence (1897 – 1981)


Edla Ekbloms biologiska familj


Ogifta modern Edla Ekblom (1834–1866) Korpbo, Veckholms socken i Uppsala län


Morfar dragonen Carl Ekblom (1885–1856)


Mormor Stina Carlsdotter (1801–1891).

Johan Johannessons familj

Johan var först  Stinas dotter Johannas fästman

Sen gifter han och Stina sig efter sorgeåret.


Fadern, soldaten Johannes Eriksson Dur (1793 – 1832) Hässelåsen, Kexbo rote, Anderstorp


Modern Anna Andersdotter (f.1786)


Syskon

Maja Lisa f. 1814


Eric f. 1817


Alexander f.1822.


De köpte Stinas gård i Kvarnabo.


Johan Nilsson (1842–1891)


Eva-Maria Johannesdotter (1845–1915).


Deras barn


Severus i Kvarnabo,


Johannes (1878 - dör i USA ca 1920 och heter då John Nygren),


Malkolm i Aborrakull (1882–1957),


Helga (1891 - 1914)


Severus (1877 – 1950)

gift med Emma (1874 - 1958).


Deras sex barn:

Erik Kvarnvik i Marås,


Svea Sjögren i Käringagärde,


David Kvarnvik i Marsås,


Evert Kvarnvik i Velebo,


Gunnar Kvarnvik i Kvarnabo,


Siri Ottosson i Norrebo.

Stina Larsdotters föräldrar 
Lars Jonasson (1779–1857) Stinas far, min morfars farfars far.


Ingrid Danielsdotter (1774–1849) Stinas mor, min morfars farfars mor.


Stinas helsyskon

Johannes Larsson (1808–1808) blir knappt tre veckor


Johannes Larsson, Norrebo (1809 – 1899) min morfars farfar.

Han gifte sig med Anna Petersdotter från Fänestad Forsheda (1818–1888).


Johannes är tvilling med
Kajsa Larsdotter, Sjöarp, Gnosjö (1809–1903)


Maria Larsdotter (1812–1894) gifter sig med Erik Petersson (1816–1880) Fänestad, Forsheda


Så syskonen Johannes och Maria Larsson gifter sig med syskonen Anna och Erik, så de deras barn blir dubbelkusiner.

 

Stinas halvsyskon


från Ingrid Danielsdotters första äktenskap med

Olof Nilsson, Kvarnabo (1763 - 1806).

Han dör i tvinsot.


Ingeborg Olofsdotter, Kävsjö (1797–1878)


Måns Olofsson (1799–1800) dör i koppor


Daniel Olofsson (1801–1803)


Nils Olofsson Gaxås, Anderstorp (1805–1876)

gift med

Katarina Petersdotter.