Hylténs industrier

blev museum


Rubrik 1 40p Stycken 490 bredd

Rubrik 2 30px

Stycken  420 px normal 14

Rubrik 1 36 px 860px

Rubrik 2 30 px

Stycken  B 270 px

Rubrik 2 36 px

Stycken  B 570 px

Mellanrubrik Rubrik 2 18/24

Familjen Hyltén

Från vänster

Paul Hyltén, J E Hyltén, John Hyltén

Sven Nilsson Morin

blev Riddare av Vasaorden

text kommer

Leonard Hyltén ett knepigt geni

Leonard Hylténs klocka som var på världsutställningen i Chicago 1893.

Det var den enda klocka han gjorde.

Foto Folke Johansson

Paul Hyltén

Paul Hyltén. Född 1895.

Erik Magnusson, Sjövik,

Frans Hultman, Hyltan,

Paul Hyltén, Hyltan

framför Sjöviks källare dvs vid affären.

John Edvard Hyltén

1898

Industriidkaren J. E. Hyltén ansöker underdånigt om att få el genom att dra en elektrisk kraftledning från vattenfallet vid Gårö kvarn till sin fabrik i Hyltan. Ledningens längd skulle blifva omkring 1300 meter.

Vid denna tid låg Fabriken i Hyltan där missionshuset ligger idag.

Läs mer om när elektriciteten kom till Gnosjöbygden


Bårebo var Gnosjös industricentrum tillsammans med Bobinfabriken och Hylténs.

Läs mer om Bårebo och bobinfabriken.


1914
Fabriken brinner ner.



Kristin Hyltén 

född 1861 i Marås

gift med Johan Edvard Hylten syssling med farfars far Sven

Johan Edvard Hyltén

f 1852

Klockmakaren Nils Hyltén

Foto: Malkolm Johansson

Klocka tillverkad av Nils Hyltén. 

Han har också skrivit inuti klockan.

6 juni 1867 Aftonbladet

Urmakaren och metallabetaren Nils Hyltén får stipendium

Sven Jonsson Morin stack till Danmark efter dom för lömskaläge och faderskapsmål

Sonen blev kusk på Marieholms Bruk

Även om Sven Morin inte fick några barn så lever hans namn Morin vidare i Danmark.

Detta sen hans halvbor Jon Nilssons son Sven Jonsson emigrerat till Danmark. Där tar han sig namnet Morin så småningom. Och namnet Morin vandrar vidare i släktgrenen i Danmark.


Han var upe i tinget för ett faderskapsmål innan han försvann till grannlandet.


Sven Jonsson Morin 

Mässingssmed och fabriksarbetare i Silkeberg, Danmark.

Blev 78 år.


Far:  Urmakaren Jon Nilsson (1782 - 1849)

Mor: Margareta Persdotter (1786 - 1873)


Föddes 25 Juli 1824 Hyltan, Gnosjö


1824
Julü 25. Föddes och d. 26. dito Döptes Jon Nilssons och Hustrun Margareta Pärsdotters i Hyltan Barn - Sven.
Wittnen: Sven Nilsson i Söderby, drängen Lars Jönsson i Kulltorps Presteg. Hustru Malin Nilsdotter i Hyltan och Pigan Maria Magnidotter i Söderby


I husförhöret 1851-1855 är det antecknat "Till äktenskap förhindrad af pig Johanna Andersdr i Kalsedt"


Bosatt 1852 Hälghult, Långaryd  (flyttat dit från Gnosjö)


Bosatt 1852 Hyltan, Gnosjö (flyttat dit från Helghult, Långaryd)


Bosatt före 1856-12-09 Hammel Danmark 

Lämnade Hammel för Silkeborg 1856-12-09


Bosatt 1857-05-15 Søby, Danmark

Nr 6 Sven Johnson Morin, Arbeider på Söbygaard

Lämnar Söby 1857-10-22 för resa till Århus


Bosatt 1857-12-13 Storring, Danmark


Emigrerade från Sverige  1859-04-06 till Danmark

Det står att han läser försvarligt i bok, god frejd [rykte/anseende], att han ej är förlovad och att han inte bevistat nattvarden på 4 år.


Död 12 augusti 1902 på Søgade 29, Silkeborg


Barn med

Johanna Andersdotter

(1827 - 1914)

Barn

Johan Svensson Lax

(1850 - 1936)


Gift  30 december 1861 Silkeborg med 

Inger Christina Magnusdotter

(1833 - 1915)

Barn

Johan Edvard Morin



Johan Edvard Morin, bagare

f. 5 september 1858 Storring

d. 28 december 1887 Ørum. Blev 29 ¨år.

Familj med

Else Nielsen

(1862 - 1936)

Barn

Nielsine Kirstine Morin

Niels PETER Adam Morin



Nielsine Kirstine Morin blev bara 15 år

f, 17 februari 1885 Them, Danmark

d. 20 oktober 1900 Vroue, Danmark



Niels PETER Adam Morin

Slakteriarbetare, kusk, uppsyningsman

f. 6 oktober 1886 Them Danmark

d. 19 juli 1958 Skive Danmark

blev 71 år

Gift 28 februari 1915  i Skive med

Ane Marie Laursen

 (1886 - 1951)

Barn

Inga Kristine Morin (1920 - )


Jons klockor i Hyltan

Sven Morin hade en halvbror, Jon Nilsson i Hyltan, vilken var urmakare och förfärdigade många goda väggur.


"Jons klockor i Hyltan", som de kallades, voro utmärkt säkra och hållbara. I många bondstugor finnas kvar af dessa och ännu neka de icke att göra sin tjänst." (Ur Småland 1897-12-16, bild 7 av 19)



Jon Nilsson blev 66 år.

f. 5 maj 1782 Hyltan Gnosjö

döpt 9 maj 

Faddrar:
Jöns Jons i Bårebo
Sven Måns i Botningabo
Karin Svensd i härneryd
Segrid NIlsd i Sörby


d, 1 april 1849
begravd 14 januari 1849

dödsorsak:  "Galloperande Lungsot"

ålder 66 år 7 månader 30 dagar


Vigd 2 mars 1809 med

Karin Michelsdotter (1781-1811)

"Martii d. 2. Vigdes drängen och Skatte Frälse Hemmansbrukaren Jon Nilsson i Hyltan och Pigan Karin Michelsdotter derstädes af kyrkoherden Magister Abr. Almén. Morgongåfvan utfästes efter Sverjes lag."

Barn

Maria Jonsdotter (1810 - 1811) ,

dör 1 år, 3 månader 3 veckor och 2 dagar gammal av bröstfång.


Gift 9 maj 1814 i andra giftet  med

Margareta Persdotter (1786 - 1873)

"Maü d. 9. Vigdes änkomannen Jon Nilsson i Hyltan och Pigan Margareta Pärsdotter i Sjöarp af Kyrkoherden Magister Abraham Almén. Morgongåfvan utstältes efter Lag."

Barn

Maria Jonsdotter (1814 - )

Cajsa Jonsdotter (1816 - )

Nils Jonsson Hyltén (1819 - 1903)

Johanna Jonsdotter (1821 - 1823)

Sven Jonsson Morin (1824 - 1902) som emigrerar

Johan Jonsson Hyltén (1827 - 1902)



Hylténs industrimuseum - Stiftelsen J.E. Hylténs Metallvarufabrik

Smålands första elektrifierade fabrik.

På Hylténs finns en komplett metallsvarvningsindustri som den såg ut på 1920-talet.


J E Hylténs Metallvarufabrik var verksam mellan 1874 och 1974.

Ett besök på Hylténs industrimuseum är som att träda in i en metallfabrik, där tiden stått still i 80 år.


Hylténs industrimuseum är en intakt bevarad metallindustri med maskiner, verktyg, kontor med mera i drift. Det finns till och med kvar ett lager med varor, redo att skeppas i väg. I verkstaden arbetar maskinerna med remdrift och elektriciteten kommer från ett eget över 100 år gammalt kraftverk. 

Ett besök på Hylténs industrimuseum är som att träda in i en metallfabrik, där tiden stått still i 60 år. Det mer än hundraåriga kraftverket ger belysning och kraft till axelledningarna. Dessa driver i sin tur ett 35-tal maskiner. Inga maskiner, verktyg eller utrustning har flyttats hit, utan verkstaden är intakt som metallindustrin var på 1930-talet.

 

Anläggningen drivs med ett eget kraftverk från slutet av 1890-talet. Museet visas av kunniga guider som berättar fabrikens historia, svarvar klockor och knoppar som sedan poleras. Här tillverkas skolklockor, skeppsklockor, mortlar, klädhängare och smycken till försäljning i museibutiken och i Gnosjö turistinformation.

Källa: Gnosjö kommun/Västra småland

 


Gåröströms industrimuseum

ligger tvärsöver vägen från Hylténs.


Där samlas och renoverasmaskiner från 1900-talets industri i Gnosjöregionen. Tyngdpunkten ligger på metallbearbetning med ett maskinellt tråddrageri, automatiska trådbearbetnings-maskiner, automat-svarvar, hydraul-, skruv- och excenter-pressar med mera.

Här finns också en komplett maskinuppsättning för tillverkning av mus- och råttfällor.

Flera av maskinerna är tillverkade i Gnosjöregionen.

 

Museets syfte är att visa maskinerna i drift. Därför består det viktigaste arbetet på museet i att renovera, underhålla och köra museets maskinpark. Detta görs av ett entusiastiskt mekargäng. Medlemmarna arbetar ideellt och träffas varannan tisdagsförmiddag för att köra maskinerna, berätta om dem och lära sig mer om dem.

 

Här är samvaron inom mekargänget och med besökare minst lika viktig som museiföremålen i sig.


Källa: Gnosjö kommun/Västra Småland