Min släkthistoria
The History of My Family
Hemsidan uppdateras när jag ids.
Det kommer mer...
Tråddragare
och torpare på
torpet Hagaberg
August Hageberg f 1858 (född Johansson)
Josefa Hageberg f 1865
De bodde först i Hagaberg i Kvarnabo och sen på Ekebacken, Käringagärde.
Torpet från Hagaberg står nu på "Ikebacken" i Käringagärde.
Stället bebyggdes i slutet på 1880-talet. Nybyggare var August Johansson född på Gretelund, Hästhult. Han tog sig efternamnet Hageberg efter torpets namn. Hans hustru var Josefa Jonasdotter.
August bytte namn till Hageberg eller Hagberg. Båda stavningarna finns. August far hette Johan Magnus Johannesson född 1825.
Torparen arrenderade
I Kvarnabo var torparrendet på torpet Hagaberg en viss del av vinsten från tråddrageriet som var byggt av hemmansägaren, men brukades av torparen.
Stickade täcken
Hustrun Josefa var känd för att hon stickade så fina sängtäcken. Ett av dem är skänkt till Gnosjö Hembygdsförenings arkiv. Inte sticka i betydelsen sticka med garn.
Flyttade år 1900
Familjen Hageberg flyttade 1900 till Ekebaken, Käringagärde, där han köpte en hemmansdel. Då flyttade han även huset till "Ikebacken". Sedan dess har stället Hagaberg varit obebott. Platsen är utmärkt med torpskylt och där finns spår av grunden och brunnen finns kvar.
Ladugården blev sommarhus
Ladugården fanns kvar i Kvarnabo, men flyttades närmare nuvarande boningshuset. Den skadades svårt efter stormarna Gudrun (januari 2005) och Per (januari 2006) och revs därför. Taket knäcktes. Den ladugården kallades Sommarhuset p g a att när korna gick ute på sommaren innan det fanns maskinmjölkning, så bands de i ladugården medan de handmjölkades. För att de skulle slippa att ledas ända fram till den andra ladugården så mjölkades de i sommarhuset.
Sommarhuset revs 2013-14. Takteglet av gammal modell plockades bort och räddades. Det kom ursprungligen från Konsum i Hillerstorp och hade tagits om hand när det hade tjänat ut där.
Tråddrageriet borta
Det var emellertid inte Hageberg som byggde tråddrageriet utan gårdens ägare Sven Johansson (min farfarsfar).
Detta var antagligen det sista utav den gamla typen som byggdes. Nu finns inget kvar utav tråddrageriet bara tydliga rester av dammen.T o m 1923 fanns trähjulet kvar där.
Sommarhuset fd fähuset på Hagaberg flyttades "fram" närmare boningshuset i Kvarnabo.
Stormarna Gudrun och Per gick så illa åt det så det blev tvunget att riva det senare. .
Nu finns bara en skylt som visar var torpet/backstugan Hagaberg stod.
1909.
Emil Hageberg, 19 år, född 1990,
med äldre brodern Oskar, 23år
1911.
Oskar Hageberg, född 1886, 25 år.
1911.
Emil Hageberg född i Kvarnabo 1890. 21 år på fotot.
1912.
Systrarna Edit och Emma Hageberg, Käringagärde.
Edit f ödd 1898 är 14 år.
Emma f ödd 1893 är 19 år.
Magnhild Hageberg.
Magnhild och David Hageberg.
Emma Ankarbrant, född Hageberg, med familj, Gislaved. De innehade Gislaveds Ångtvätt.
Emma Hegeberg (sittande)
okänd som står.
Har funnits
tre torp
i Kvarnabo
Utöver Hagaberg fanns två torp på Höghyltan.
Dessa torp ska ha funnits till på 1700-talet.
Ett av dem är utmärkt på 1798 års karta.
De finns inte med i 1835 års husförhörsbok, så de var obebodda redan då.
Torpen i Höghyltan låg i Kävsjö socken på Marsås ägor, men de hade varsin vattenkälla i Kvarnabo, några meter in i Gnosjö socken.
Sista tråddrageriet som drevs
med vattenhjul i Gnosjö socken
- farfars far Sven byggde i Kvarnaboån
Inte i någon bouppteckning från Kvarnabo på 1700 och 1800-talet finns upptaget några redskap som vittnar om tråddragning.
Det sysslade man tydligen inte med i Kvarnabo, fast det var så vanligt på andra håll i socknen.
Men under Sven Johannessons tid på 1890-talet byggdes ett tråddrageri i Kvarnaboån.
Det brukades av torparen August Hageberg.
Det lär ha varit det sista av de små tråddragen av gammal modell som var igång i Gnosjö socken. Omkring 1905 slutade vattenhjulet att snurra.
I Kvarnabo var torparrendet på torpet Hagaberg en viss del av vinsten från tråddrageriet som var byggt av hemmansägaren, men brukades av torparen.
På fotot från 1929 har fotografen och hembygdsforskaren Malkolm Johansson fotograferat resterna av tråddrageriet som var raserat.
Tack för foton, Malkolms barnbarn, Folke Johansson. August Hageberg var äldst i syskonskaran, så Malkolm Johansson var hans lillebror.
Tråddragerifallet i Kvarnaboån.
Foto: Herbert Hermansson.
Tråden gav upphov till Gnosjöindustrin
Siste torparen i Kvarnabo
Tråddragerier i Gnosjö
Klicka
på bilderna
så blir
de större.
Tråddragarbilder
Foto: Malcolm Johansson
Fotografen och hembygdsforskaren Malcolm Johansson tillsammans med sin far Johan Magnus i Surahalla tråddrageri.
Malcolms barnbarn Folke Johansson har tagit initiativet till att återuppföra Surahalla. Originalet flyttades till Stadsparken i Jönköping 1903.
Nybyggda Surahalla 2019.
Foto: Folke Johansson, Söderby, som här står vid dörren till Surahalla.
Tråddragare tillsammans med konduktören , hembygdsforskaren och författaren F J Eneström.
Han skrev bland annat böckerna "Gnosjöborna" och "Finnvedsborna".
Eneström är mannen längst till vänster som håller i sin käpp.
Tråddragarnas historia bevarades
i hembygdsparkerna
När det bildades hembygdsföreningar så samlades många äldre hus till hembygdsparker för att bevaras för framtiden. Givetvis finns det tråddragerier i Töllstorps industrimuseum i Gnosjö, vårdade av Gnosjö Hembygdsförening..
Surahalla tråddrageri flyttades till Stadsparken i Jönköping.
Götarps flyttades till Apladalen i Värnamo.
Uppdaterad senast 20210614
Har du fler uppgifter?
Kontakt: karin@kvarnabo.eu
Källor
"Gårdar i Gnosjö socken från 1600-talet till nutid. "Birgitta Johannesson/ Brita-Stina Hermansson. 1978.
"Gnosjöborna”.
F. J. Eneström. 1903.
"Gnosjö i gången tid", Malkolm Johansson.
Folke Johansson.
Intervju, Herbert Hermansson.
Hyskor och hakar.
Kruköron, siktar och metallväv
Uppfinningsrikedomen var stor.
Det gjordes hyskor och hakar.
Siktar och kruköron.
Gnosjö Hembygdsförening har skapat ljusstaken "Gnosjöandan" på temat "Hyska och hake".
Den gavs ut i en numrerad upplaga.
Initiativtagare och skapare var
företagaren och hembygdsvännen Rune Karlsson (1928-2019).
Metallduksväverska
Farmors mor Klara Nilsson hade en vävstol för metallduk som hemarbete.
Hon vävde åt Malcolm Johanssons fabrik i Söderby.
Ett foto när Klara väver var under många år upphängt som en stor vepa från golv till tak på en vägg i Länsmuseet i Jönköping.
Hennes vävstol är skänkt till Gnosjö Hembygdsförening.
Jag minns när familjen var på Länsmuseet och pappa berättade om Klara när vi stod vid hennes bild.
Malcolm Johansson demonstrerar. Det är han som fotograferat och dokumenterat.
Järnbärare
Till Gnosjö bars järnet genom skogarna av urstarka karlar.
För att komma ihåg dem finna en staty utanför Töllstorpshallen som heter Järnbärarna av Thomas Qvarsebo. Den är gjuten i brons och invigdes 1984.
Det finns också en vandringsled som heter Järnbärarleden.
Siktaknallar och gårdfarihandlare
Produkterna från tråddragerierna spreds inte bara i Gnosjös närhet. Knallar vandrade långt uppåt Norrland.
Alfred Svensson, Lanna
tillverkade oxkedjor
Alfred Svensson, Smeagården Lanna sitter framför sitt hus och tillverkar oxakedjor för hand.
Hans arbeten kunde beskådas bland annat vid Värnamoutställningen 1930.
I en intervju i värnamo-Bladet 5 juli 1930 så berättar han om hur mycket han kan tjänsa på en dags arbete.
"När jag är hemma och får vara till freds, kan jag göra en kedja om dagen och tjänar jag 50 pre, men här får man ju inte göra annat än prata."
Källa; Westbo- Mo rötter 1997.
